Kommunals och IF Metalls ledningar säljer ut anställningstryggheten

Uttalande från Rättvisepartiet Socialisternas verkställande utskott.

Idag kom beskedet att IF Metall och Kommunal går med i LAS-överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Det är ett historiskt svek som öppnar vägen för en kraftig förskjutning av makten på hela arbetsmarknaden till arbetsgivarnas fördel. 

Uppenbart från uppgörelsens innehåll är att den inte har tecknats av omsorg om anställningstryggheten, utan istället accepteras för att rädda regeringen och januariavtalet. Kommunal och Metall splittrar medvetet LO och Seko har helt rätt när de ställer sig frågan ”vad enhälliga beslut i LO egentligen är värda?”

Försämringarna av villkoren för uppsägning av personliga skäl samt kraftigt ökade undantag i turordningsreglerna står fast. Fortfarande ska “saklig grund” för uppsägningar av personliga skäl ersättas med det svagare ”sakliga skäl”. Dessutom kan betydligt fler undantas från turordningsreglerna, upp till femton procent i stora företag. I praktiken innebär det på många arbetsplatser att turordningsreglerna avskaffas och en arbetsgivare kan säga upp vem de vill vid arbetsbrist.

Förändringarna angående kortare visstid innan fast anställning ska erbjudas (18 till 12 månader) och att hyvling måste “förvarnas” tre månader i förväg är välkomna men småsaker i jämförelse med vad som säljs ut, och frågor som utan problem hade kunnat drivas i avtalsrörelsen.

”Vad vi kan se görs ytterligare en del kosmetiska förändringar i förhållande till Svenskt Näringslivs och PTK:s uppgörelse. Men dessa är inte ens nära att lösa de gigantiska problem vi ser på dagens arbetsmarknad, eller för den delen nå de gemensamma mål vi varit överens om inom LO. Men priset vi skulle få betala för dessa justeringar i form av kraftigt försämrad trygghet för våra medlemmar är alldeles för högt” skriver Sekos ordförande Valle Karlsson i ett uttalande.

Kommunal och Metalls besked är del av ett fult spel där allt görs för att tvinga igenom det arbetarfientliga januariavtalet och dess skrivningar om försämringar i LAS.

Utan LO:s delaktighet i LAS-uppgörelsen var det svårt för Socialdemokraterna att acceptera den, samtidigt som Vänsterpartiets ledning kände sig tvungna att stå fast vid sitt löfte om att väcka misstroende mot regeringen om de lade fram ett lagförslag.

Pressen var därför enorm på LO att komma överens med Svenskt Näringsliv tidigare i höstas. När LO till slut sa enhälligt Nej berodde det på en kombination av att uppgörelsen var så dålig samt att trycket underifrån från medlemmarna var så stort att det helt enkelt var omöjligt för flera förbund att skriva under. 

När LO:s två största förbunds ledningar nu skrivit under på uppgörelsen hugger de alla LO:s medlemmar och alla löntagare i ryggen, eftersom beslutet öppnar för regeringen att gå vidare med lagstiftning baserat på uppgörelsen. Samtidigt är det stor risk att även Vänsterpartiets ledning sviker och inte försöker fälla regeringen, trots de historiska försämringarna av tryggheten för arbetare som en ny lagstiftning om LAS innebär.

Medlemmar i Kommunal och Metall behöver omedelbart protestera mot ledningens beslut och kräva medlemsomröstningar om frågan – det finns inget stöd bland medlemmarna för denna sorts eftergivenhet. Även om parterna nu hävdar att de “postat avtalet” till regeringen så kan ett medlemsuppror fortfarande tvinga fackledningarna att backa.

Nu är det än viktigare än tidigare att de fackförbund som är emot försämringarna i LAS förenas i en gemensam kampanj för politisk strejk mot de hotande försämringarna av det som finns kvar av anställningsskyddet.