”Fy fan för alla skenheliga kommunpolitiker”, utbrister fackförbundet Kommunals förre ordförande Annelie Nordström i Min trädgård är full av skärvor (Leopard förlag, 2018) och riktar ovanligt rättfram kritik mot LO-toppen och Socialdemokraterna, ett parti hon lämnade strax innan hon tvingades avgå som Kommunals ordförande år 2016.
Annelie Nordström avgick som en följd av alla avslöjanden om att de välavlönade Kommunaltopparna hade spenderat medlemmarnas pengar på lyxresor, spa, sprit- och restaurangnotor och subventionerade stora lägenheter belägna i överklassområden.
Men inte bara det. Medlemmarnas pengar hade använts till att bygga lyxiga anläggningar som den svindyra konferensanläggningen Marholmen i Stockholms skärgård och till att genom handelsbolaget Lyrans försorg driva en krogrörelse med restauranger som Metropol Palais i Stockholm och Grosshandlargården på Marholmen. Det var en verksamhet som gjorde stora ekonomiska förluster.
Det var först när allt detta uppdagades och Kommunal hade tappat 10 000 medlemmar som förbundsledningen reagerade och några, långt ifrån alla, ansvariga fick gå.
Vid Kommunals kongress i maj 2016 avgick Annelie Nordström. Kort innan hade hon skrivit till Socialdemokraternas medlemsservice och begärt utträde.
I boken gör Annelie Nordström inte många egentliga kommentarer till skandalens innehåll förutom den hon själv var direkt involverad i – förmedlandet av en av Kommunals lägenheter till utrikesminister Margot Wallström, som ”placerade mig i fördärvet”. Annelie Nordström menar föga överraskande att hon egentligen aldrig fick en chans att försvara sig. ”Media hade redan dömt mig” och att hon ensam lät sig ”fällas” för att minimera skadorna och undvika att hela styrelsen fälldes, vilket vore det rätta. Ledningens förtroende var förbrukat.
Annelie Nordströms bok är självutlämnande och bitvis mycket avslöjande om det pampvälde, i huvudsak manligt, som finns inom fackföreningsrörelsen och Socialdemokraterna. Själv blir hon kallad ”en satans skitkärring som borde rövknullas”, av en avtalssekreterare i ett annat LO-förbund, utan någon som helst påföljd. Allt ”glider in i tystnaden”.
I memoarer hörs ofta det som inte sas, åtminstone inte högt och offentligt, vid den tid som beskrivs. Min trädgård är full av skärvor är inget undantag. Numera riktar Annelie Nordström skarp kritik mot LO:s ledning och politik. ”Vem egentligen kämpar LO för?”. LO-förbunden är helt enkelt ”för skötsamma” och i LO-borgen, där ledningen huserar, råder en paralyserande ängslan.
Men under Annelie Nordströms ordförandeskap gjordes inga ansatser till ett uppbrott från denna förlamande ordning och till att formulera en annan facklig politik. Om Kommunal som LO:s största förbund hade gått i bräschen för en kampinriktad politik och för att facken borde bryta med S och istället lägga resurser på att bygga ett nytt arbetarparti skulle det ha fått ett enormt genomslag.
Socialdemokraterna hade förborgerligats, vilket S-politikernas strejkbryteri i Kommunalstrejken 2003 redan illustrerade, men fortsatte ändå att inkassera fackens, inkluderat Kommunals, pengar och stöd. Eller som det heter i boken: ”Trots att socialdemokratin i åratal har varit handlingsförlamat när det gäller Kommunals viktigaste frågor så räknar det kallt med ekonomiskt och moraliskt stöd när det drar ihop sig till valrörelse”.
Annelie Nordström skriver att hon försökte få ”ett mer balanserat förhållande” mellan Kommunal och socialdemokratin, men banden till S förblev kvar även om Annelie Nordström i valrörelsen 2014, till S-högkvarterets ilska, uttalade att hon gärna såg att Feministiskt initiativ kom in i riksdagen som en motvikt till SD. Sedan 2017 är hon talesperson för Feministiskt initiativ.
Bokens skildring av uppväxten och hemförhållande – i en ”dysfunktionell familj” där föräldrarna är alkoholiserade, fadern ett våldsamt sexistiskt svin och brodern missbrukare – är en skakande läsning som berör. Inträngande beskriver hon om sina förhållanden som slutar i uppslitande skilsmässor och ett liv med många djupa dalar och personliga sorger. Det är dock en livsresa som kantas av positioner och jobb som lägger allt större avstånd till uppväxttidens villkor – som Kommunals ordförande skulle årsinkomsten överstiga 1 miljon kronor.
Efter att ha varit kommun- och landstingspolitiker, arbetat på Kommunal som chef och tjänsteman sedan 2001 och varit förbundets vice ordförande i ett halvår valdes Nordström år 2010 att efterträda Ylva Thörn (en ”svag ledare” enligt boken) som Kommunals ordförande. Då hade hon fått uppleva att personer ”som jag tidigare högaktade nu agerade mer för egen vinning än för medlemmarnas väl och ve”.
Inte bara politik och privilegier förenade klicken i Kommunals topp, utan även personliga band. ”Alla var involverade med alla och medarbetarna hade ingenstans att framföra kritik eller missnöje”. Och det blev ingen märkbar ändring efter att Annelie Nordström blivit förbundsordförande.
I ett sådan osund miljö och med en ledning som befinner sig ljusår från medlemmarnas villkor frodades de excesser som Kommunalskandalen avslöjade och som bara har sin motsvarighet i det utsvävande, utmanande lyxliv som arroganta direktörer tillåter sig.
När Annelie Nordström på en presskonferens i januari 2016 meddelade att hon kommer att lämna uppdraget som Kommunals ordförande skrev Offensiv:
”Den nuvarande ledningens lyxliv bakom medlemmarnas ryggar är ytterst en följd av den byråkratisering som har gått hand i hand med en politisk högervridning. Medlemsdemokratin har strypts, samtidigt som Kommunaltoppen inte organiserat ett motstånd mot ständiga nedskärningar och borgerliga systemskiften. Dessa har tvärtom bejakat marknadstänkandet och vinster i välfärden.
Hela ledningens omedelbara avgång – det är den första punkten i en verklig åtgärdsplan för att ’städa upp’ i Kommunal och göra rent hus med facktopparnas alla privilegier, lyxliv och misskötsel av medlemmarnas pengar.”
Det krävs en ny ledning och en ny facklig politik för att skapa demokratiska, kämpande fack, vilket Annelie Nordströms Min trädgård är full av skärvor vittnar om. Och det är bokens behållning.
Författare: Annelie Nordström
Förlag: Leopard förlag
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 270
