Kommunerna och coronakrisen

av Liv Shange Moyo // Artikel i Offensiv

Den ekonomiska kris som nu rullas upp riskerar att leda till en dramatisk upptrappning av nedskärningarna i kommuner och regioner, just som coronakrisen blixtbelyser hur mycket mer av samhällets resurser som skulle behöva satsas.

Regeringens utlovade 10,5 miljarder kronor till kommunerna och 4,5 miljarder kronor till regionerna är tillsammans den största ökningen av statsbidragen i modern tid. Därtill kan läggas att den höjda a-kassan dämpar bortfallet av skatteintäkter något. Ändå lär de här pengarna inte täcka de stora tappen.
Konjunkturinstitutet räknade i början av april med att skatteintäkterna för kommuner och regioner under 2020 skulle falla med 15 miljarder kronor – hela ökningen av statsbidragen. Inräknat höjd a-kasseersättning räknar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) nu med att skatteintäkterna kommer att falla med 11 miljarder kronor i år. De bedömer att bortfallet i beskattningsbar inkomst på grund av färre arbetade timmar blir större än de tillskott som kommer av löneökningar.

SKR:s bedömning är mer pessimistisk än regeringens och Ekonomistyrningsverkets. Ändå bygger även den på optimistiska antaganden: dels att staten ska kompensera kommuner och regioner för de möjligheter företagare nu har fått att skjuta på sina skatteinbetalningar, dels på att ekonomin ska börja återhämta sig och växa under andra halvåret i år. Risken är alltså stor för att skatteintäkterna faller ännu mer.
Bakgrunden är förstås de många förlorade jobben. Under mars och april skrev 122 000 personer in sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen (AF), samtidigt som 69 000 personer varslades om uppsägning. De senaste veckorna har allt fler av varslen varit inom industri och transport, enligt AF. Stockholms Handelskammare uppskattade i mars att coronakrisen skulle leda till 800 000 förlorade jobb.

Intäktsbortfallet för kommuner och regioner går bortom skatterna. Enbart kollektivtrafiken beräknas tappa intäkter på omkring en miljard kronor per månad i år. Bara det bortfallet äter alltså i stort sett upp hela de extra 15 miljarderna.
Samtidigt ökar utgifterna för personal just nu, inte minst i äldrevården, och allt fler kommer att behöva försörjningsstöd från kommunerna. Många kommuner lanserar också egna stödpaket med gåvor till lokala företag i form av exempelvis hyresrabatter, tidigarelagd betalning av leverantörsfakturor och presentkort.
Utfallen är ännu väldigt osäkra för kommunerna, men redan dagens beräkningar gör klart att de ökade statsbidragen inte kommer att räcka. Norrköpings kommun räknar med ett inkomstbortfall på 153 miljoner kronor och får 145 miljoner kronor i påslag. Därutöver tillkommer ökade utgifter. Kommunernas egna analyser är samstämmiga, från Umeå till Uppsala till Nässjö: de landar på minus, trots de ökade statsbidragen.
Det här lär innebära fortsatta och upptrappade nedskärningar i många kommuner, trots att SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog uppmanar kommuner att satsa, genom till exempel investeringar i byggen, istället för att dra ned och därmed förstärka konjunkturnedgången.

Överskottsmålen har alltid varit ohållbara, men att hålla fast vid dem i det här läget är rent vansinne.

I Ljusdal, som gick 24 miljoner kronor back under januari och februari, innebär 20 miljoner extra från staten en viss lättnad men inget stopp för nedskärningar. Jokkmokk får fem miljoner kronor av krispengarna och räknar med ett underskott på 17 miljoner kronor år 2020.
Coronakrisen kommer i ett läge där kommunernas ekonomi har blivit alltmer ohållbara då statsbidragen har minskat under lång tid. Svaret från styrande politiker från alla partier har varit nedskärningar, privatiseringar och utförsäljningar som har gröpt ur grunden för välfärden ännu mer. Under 2018 budgeterade nio av tio kommuner för nedskärningar i välfärden, som Tankesmedjan Balans konstaterade.
I Luleå kommun, där Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har två mandat i kommunfullmäktige, har styrande Socialdemokraterna med hjälp av Moderaterna sedan valet 2018, och även dessförinnan, drivit igenom nedskärningar på hundratals miljoner kronor under omskrivningar som ”effektiviseringar” och det ännu otydligare ”kommundirektörens uppdrag”. 
2019 överskred kommunen sitt effektiviseringsmål med 173 miljoner kronor i ”vinst”. Nedskärningarna har bland annat provocerat de massiva protesterna mot skolnedläggningar och Äldrevårdsupproret för mer personal.

När budgeten för 2021-2023 nu förbereds är utgångsförslaget att trappa upp nedskärningarna drastiskt för att kunna nå överskottsmålen. Under 2020 och 2021 blir det något mildrade sparkrav, men under 2022 och 2023 föreslår kommunstaben nedskärningar på 122 och 181,5 miljoner kronor, en skarp upptrappning.
– Överskottsmålen, som innebär ett oändligt nötande med sparkrav på verksamheter som har redan pressats precis till gränsen, har alltid varit ohållbara, men att hålla fast vid dem i det här läget är rent vansinne, säger Jonas Brännberg, ledamot för RS i Luleå kommunfullmäktige, och fortsätter:
– Istället är det nu läge att släppa budgetfundamentalismen och göra det vi i RS har sagt i många år – ta strid för mycket högre statsbidrag efter de verkliga behov som finns – inte bara för att täppa igen hålen, utan för en grundläggande upprustning av personaltäthet och arbetsvillkor. Det finns ju pengar, förutom i statskassan så i storföretagen och bankerna som utöver skattegåvor och rekordvinster nu får enorma stödpaket många gånger större än välfärdens.
Kommunminister Lena Micko (S) har sagt sig inte utesluta ”ytterligare åtgärder” för att ”upprätthålla välfärden och sysselsättning i kommunsektorn”. Nu behövs förberedelser för ett gemensamt kommunuppror för att ta henne på orden.