av Leah Stevens Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer USA) // Artikel i Offensiv
Kongos president Félix Tshisekedi omvaldes med 73 procent av rösterna. Valet kommer inte att lösa landets djupa kris med väpnade konflikter, imperialistisk plundring av landets råvaror och extrem fattigdom.
Valet hölls den 20 december och förlängdes med en dag i vissa delar av landet. Resultatet redovisades på nyårsafton: 73 procent för Tshisekedi och 18 procent för närmaste utmanaren, kapitalisten Moise Katumbi, med ett officiellt valdeltagande på 42 procent.
Katumbi har tillsammans med andra oppositionskandidater, som tidigare ExxonMobil-chefen Martin Fayulu, uppmanat till massprotester mot resultatet.
Tshisekedi betonade under valkampanjen sin egen ”kongolesiskhet” (hans far Etienne var den främsta oppositionspolitikern i decennier) och försökte piska upp en nationalistisk retorik mot sina motståndare som kopplas till regimen i Rwanda, som har varit en källa till decennielånga väpnade konflikter vid den östra gränsen.
Kongo, eller Demokratiska republiken Kongo (DRK), anses vara världens rikaste land när det gäller naturresurser, inklusive 70 procent av världens coltan, 30 procent av världens diamanter, och andra ädelmetaller som koppar och kobolt.
Kongo värderas till 24 000 miljarder dollar, inklusive de metaller som anses vara avgörande för en grön omställning runt om i världen. Men denna enorma rikedom, som till största delen ligger nära gränsen till Rwanda, är långt borta från vanliga kongolesers händer. 70 procent av Kongos gruvor kontrolleras av kinesiska företag och resten av andra multinationella gruvbolag.
Två tredjedelar av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Levnadskostnadskrisen drivs på av de kvardröjande effekterna av covid-19- och ebolakriserna, och inflationen förvärras av kriget i Ukraina.
Två tredjedelar av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
Under 2019 lanserade Tshisekedi initiativ som gratis grundskoleutbildning och gratis sjukvård för kvinnor. Dessa har dock inte förverkligats fullt ut och inte heller varit tillräckliga för att uppväga effekterna av imperialistiska intressen i det resursrika området. Reformerna skulle kopplas till att ”återställa relationerna med IMF”, vilket innebär mer av samma ”strukturanpassningsprogram”, det vill säga nedskärningar och privatiseringar.
Det nya kalla kriget mellan USA och Kina fortsätter att omforma den globala politiken och relationerna. Afrika är inget undantag, med resurser för batteriproduktion som är avgörande för det tekniska kriget mellan USA och Kina.
Tidigare i år träffade Tshisekedi Kinas president Xi Jinping, medan USA försöker ta sin andel genom att stödja en leveranskedja för batterier till elfordon mellan Kongo och Zambia. Över 50 procent av Kongos totala export till USA är koppar, ett material som behövs för halvledare.
Kongos kris är ett resultat av imperialism och kapitalism. Det behövs en arbetarrörelse och ett revolutionärt socialistiskt parti som tar makten över landets rikedomar i den stora befolkningsmajoritetens och miljöns intresse. ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.