av Offensiv
I förra veckan presenterade Fossilfritt Sverige (samarbetsprojekt mellan stat och företagen som regeringen har tagit initiativ till) en lista med 27 förslag på hur det så kallade näringslivet ska bli fossilfritt under de närmaste årtiondena.
Presentationen fick stor uppmärksamhet i media och de inblandade ministrarna – Isabella Lövin (MP) och Ibrahim Baylan (S) – var synbart nöjda över det goda samarbetsklimatet med näringslivet.
Några enstaka punkter finns som kan bidra till att minska utsläppen, men det finns ingenting som pekade i riktning mot att begränsa produktionen och hushållning med de tillgångar som kommer att bli knappa framöver.
”Det finns en rad punkter som handlar om hushållning och minskat resursutnyttjande som rimligen borde ha funnits med”, skriver Arne Müller, författare till bland annat Smutsiga miljarder: Den svenska gruvboomens baksida och Elbilen och jakten på metallerna, på Facebooksidan Norrlandsparadoxen och listar vad som saknas:
• En strategi för att kraftigt minska behovet av, och möjligheterna till, biltrafik i städer. Med förändrad stadsplanering och utbyggd kollektivtrafik bör det i huvudsak gå att klara sig utan bil i städer och större tätorter.
• En gräns väldigt nära noll som nya byggnader får ge upphov till under sin livstid. Det som byggs idag ska finnas kvar under de kommande hundra åren. Då är det helt orimligt att fortsätta bygga på ett sätt som orsakar stora nettoutsläpp. Detta skulle troligen innebära att en hel del av det som byggs inte förverkligas.
• En genomgång av all form av förpackningsmaterial med sikte på att minska materialen, eller helst helt slopa förpackningar.
• Stopp för öppnande av nya guldgruvor. Guld återvinns till nära 100 procent och den ökade efterfrågan drivs av att guld används som en form av sparande. Nya gruvor med stora transportbehov förutsätter att det finns järnväg.
• En allmän lag mot nyinvesteringar i fossil teknologi. Allt annat än detta är orimligt med tanke på att användningen av fossila drivmedel ska vara helt avvecklad inom något årtionde.
”Detta är några exempel, utan ambition att ge en heltäckande bild av vad som skulle krävas för en bättre hushållning inom alla delar av näringslivet. Hushållningen med energi i alla former kommer att vara särskilt viktigt. Näringslivets färdplaner för fossilfri produktion kräver ytterligare 37 TWh el [terawatttimme, en biljon wattimmar] och 87 TWh bioenergi enligt en rapport från konsultbolaget SWECO. Det är väldiga ökningar av energianvändningen, särskilt med tanke på att eldrivna personbilar och ett växande internet även gör anspråk på mer el”, skriver Arne Müller och fortsätter:
”Är jag förvånad över att Fossilfritt Sveriges lista inte innehåller något som pekar mot hushållning och begränsad produktion? Inte ett dugg. Näringslivets helt överordnade drivkraft är att maximera vinsten och detta sker i regel genom att utöka produktionen.
Inom näringslivet finns mängder av skickliga tekniker och organisatörer som kan bidra med sådant som bättre vindkraftverk, smarta sätt att använda alla restprodukter inom skogsindustrin, IT-lösningar som gör produktionen mer utsläppssnål och så vidare. Men tro för all del inte att någon del av näringslivet kommer att säga att det är dags att dra ned på verksamheten, minst av allt den resursslukande bilindustrin”.
Att näringslivets intressen på avgörande punkter kolliderar med klimatambitionerna blundar ministrarna för.
De är reservationslöst entusiastiska inför förslagen, som främst handlar om att gynna tillväxten och konkurrenskraften.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.