Andra numret av det socialistiska och revolutionära kulturmagasinet Bad Art publicerades i juli i år. Denna gång med fokus på revolutionsåret 1917.
Efter revolutionerna i Ryssland 1917 i ett annars så eftersatt och extremt fattigt samhälle blomstrade för en tid kulturen. Revolutionen inspirerade konsten och konsten inspirerade revolutionen. Konstnärer som så länge hade varit censurerade fick för en tid både frihet, medel och spridning, vilket möjliggjordes av den planerade ekonomin och förstatligandet av fabriker, mark och privategendomar. Därför är konstens och konstnärernas roll under revolutionsåret 1917 och de första åren därefter huvudtemat i andra numret av konstmagasinet Bad Art.
Men det 44-sidiga magasinet med åtta artiklar om de första åren efter 1917 är långt ifrån en dammig historiegenomgång. Tvärtom är den en bro mellan erfarenheterna från dessa år och vad som händer just nu. Möjligheten att utöva och ta del av kulturen är idag inte en självklarhet för alla. Inträdesavgifter, tidsbrist och brist på tillgänglighet är några av orsakerna till att människor stängs ute.
Kulturen är en av de första sakerna som attackeras i tider av nedskärningar i det offentliga.
Konstvärlden är en avspegling av resten av samhället. En liten klick blir berömda och tjänar grova pengar, medan de allra flesta inte ens kan livnära sig på sin konst.
Kapitalismen kväver kulturen och med den konstnärerna. Den så kallade gig-ekonomin har blivit liberalernas kelgris, det vill säga korta tillfälliga anställningar istället för fasta arbeten där kulturarbetare många gånger tvingas att vara sina egna arbetsgivare. Detta gör att kulturarbetare sällan får betalt, har obekväma arbetstider och osäkra anställningar. Eldsjälar ska bli entreprenörer, men blir istället obetalda arbetare.
Konsten och kulturen har varit närvarande under mänsklighetens hela historia. Rätten att uttrycka sig konstnärligt borde inte vara något förbehållet de med tid, pengar och kontakter. Kreativitet driver samhället framåt, vilket blev tydligt under de första åren efter revolutionerna då nya konstnärer och konstformer fick möjligheten att blomma ut. Vi behöver återigen frigöra konsten och i den kampen kan det andra numret av Bad Art bli en inspiration.
Listan över vad vi måste kämpa för är lång: Säkra, trygga, betalda arbeten för kulturarbetare. Konst-, musik-, teater- och dansskolor utan avgifter. Museér utan inträdesavgifter. Tillgängliga replokaler. Lokala kulturhus. Konst istället för reklam på allmänna platser.
För att detta överhuvudtaget ska bli möjligt behöver konstnärer ta upp fanan och gå i främsta ledet. Anslut dig till det socialistiska konstnätverket Bad Art:
Facebook:
@Badartworldnet
@badartswe
Bad Art nr 2, juli 2017
Tidskrift i färg, 44 sidor
Med artiklar som: How art helped make the revolution, The little known story of Isadora Duncan,
Trump v the arts, Let’s keep music revolutionary
Språk: Engelska
Pris: 50 kronor plus porto 25 kronor.
Beställ: offensiv@socialisterna.org
