av Kristofer Lundberg
Ranjbar Fekri och Marzie Azizi samt deras två söner och dotter Arian Fekri, Arvin Fekri och Liana Fekri hotas av utvisning till Iran. Familjen kom till Sverige för 5 år sedan i oktober 2015. Efter tre år i landet fick de avslag som överklagades och ska nu på nytt prövas den 30 november.
Familjen lever i stress och rädsla, och barnen har fått svårare att koncentrera sig i skolan på grund av ovissheten för framtiden. De har svårt att sova och påverkas starkt av att se mamma och pappa ledsna.
Ranjbar Fekri konverterade till kristendomen i Iran och började besöka hemkyrkor i hemlighet. Han var försiktig och hemlighöll sina besök för att inte avslöjas, vilket kan innebära fängelse och dödsstraff i Iran.
– Ibland är inte myndigheter det största hotet inledningsvis, utan att angivas av andra till myndigheter, berättar han.
Enligt det iranska rättssystemet ”sharia” är det förbjudet att konvertera från islam till kristendomen eller annan religion. Brottet kan innebära fängelse eller dödsstraff, men trots detta anses inte konversion vara asylgrundande skäl i Sverige sedan 1996.
De svenska myndigheterna menar att religion är en privatsak och behöver därmed inte bli en kännedom för de iranska myndigheterna. ”Om du inte visar din trosuppfattning finns inget hot”, menar de.
Påtvingad islamism genomsyrar hela det iranska samhället med stark statlig kontroll där religionen präglar det offentliga rummet, arbetslivet, det sociala livet och familjelivet. De som inte deltar i bön eller religiösa högtider riskerar att rapporteras till regimen med påföljande straff.
Befolkningen i Iran kontrolleras av regimen som stoppar människor på gatan och förhör dem, kontrollerar att klädkoden följs, och vid ansökan till skolor, universitet, anställningar till statliga verk och så vidare måste du uppge din religionstillhörighet.
Innan familjen flydde avrättades Ranjbar Fekris pappa, som var politiskt aktiv i kurdiska demokratiska partiet i Iran.
Ranjbar Fekri utövar aktivt sin religion, missionerar och är politiskt aktiv mot den iranska diktaturen.
I Sverige kom han i kontakt med Iranska flyktingars förening, en aktiv oppositionsrörelse mot den iranska regimen som också ger stöd till iranska flyktingar i exil.
Ranjbar Fekri är rädd för att fängslas eller mördas om han utvisas, och han oroar sig för sina barn.
– Vi på Iranska flyktingars förening uppmanar Migrationsverket att stoppa utvisningsbeslutet och ge barnen rätten till båda sina föräldrar samt möjlighet att växa upp med dem i fred och trygghet, säger Tofigh Mohammadian, ordförande i Iranska flyktingars förening.
Konvertiter nekas studieplats, anställning och näringstillstånd för företagande samt riskerar förföljelse och hårda straff, vilket en rapport från Migrationsverket från 2019 bekräftar.
Att behålla sin kristna tro innebär då att leva sitt liv underjordiskt, mer eller mindre gömda, under en ständig rädsla att bli upptäckt.
Även Marzie Azizi är rädd och mår inte bra över situationen.
– Jag är orolig för familjen, inte minst för barnen. Allt jag vill är att leva i frihet, att kunna leva mitt liv utan påverkan av myndigheter eller patriarkala lagar. Om jag hade frihet hade jag aldrig lämnat mitt hem, men i Iran saknar kvinnor rättigheter. Det är ett helvete där patriarkala strukturer fråntar kvinnor allt mänskligt värde, säger hon till Offensiv och fortsätter:
– Jag har påbörjat ett nytt liv, mina barn känner inget annat än den friheten. Barn är oskyldiga; jag vill att de ska leva, fostras och växa upp här med trygghet och möjligheter, inte formas i ett land som saknar demokratiska värden.
Migrationsverkets egna rapport Iran – Situationen för konvertiter och regimens övervakning av internet och sociala medier fastslår att:
”Under 2005 ökade den statliga repressionen gentemot både huskyrkor, persisktalande protestantiska kyrkor och konvertiter, något som ytterligare har intensifierats sedan 2010. Då pekade Irans högsta ledare Khamenei ut huskyrkorörelsen som ett nationellt säkerhetshot”.
Migrationsverkets rapport fortsätter: ”Även om det utgör en straffbar handling att lämna islam är det vanligt att regimen istället åtalar och dömer konvertiter för brott mot den nationella säkerheten, vilket hänger samman med regimens syn på apostater/konvertiter som potentiella hot mot den islamiska republikens fundament.”
”Organiserad kristen aktivitet och kontakt med kristna organisationer i utlandet betraktas istället av staten som hot mot republikens islamiska identitet och landets nationella säkerhet.”
Samma paragrafer som används mot kristna används även mot de personer som engagerar sig för mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter, fackföreningsrörelsen och den politiska vänstern. Brotten kan ge upp till tio års fängelse.
Med bakgrund av Migrationsverkets egna rapport menar Rättvisepartiet Socialisterna att detta borde förändras och familjen beviljas asyl. ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.