Av STEFAN LUNDQVIST // Artikel i Offensiv
Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 flödar Europa över av vapenaffärer. Ukraina får, lånar, hyr och handlar. Behovet är hela tiden akut. Samtidigt har invasionen satt igång en gränslös militär upprustning i ett blint uppskrämt Västeuropa, där budskapen från politiker och män i uniform dominerar media. För vapenindustrin och vapenhandlarna, krigets profitörer, är det ”Strålande tider, härliga tider!”. Den franska dokumentären Krig – en lönsam affär från 2024 (SVT Dokument utifrån/SVT Play) ger oss både en del fakta och inblick i de ljusskygga vapenaffärerna.
Vilka är då krigsprofitörerna som säljer vapen till överpriser? Vi möter den före detta brittiske militären, numera vapenhandlaren, Nick Mead. Han äger den största stridsvagnsflottan i Storbritannien. De flesta kommer från krig i Irak och Afghanistan. Mead har sålt 120 militärfordon till Ukraina, och under 2023 sålde han för 110 miljoner kronor.
– Bra investering, stiger hela tiden i värde. Man kunde nog köpa Spartan för 12 000 pund (1 pund motsvarar drygt 13 kronor) några månader före kriget. Själv säljer jag dem för 75 000 pund. Vissa tar 100 000 pund, säger han.
Vi får också möta mellanhänderna mellan vapentillverkarna och länderna som stödjer Ukraina med vapen. En undre värld som finns etablerad sedan länge, säger den tidigare franske utrikesministern Dominique De Ville:
– De utnyttjar konflikter och drar in stora provisioner på varje affär.
En anonym vapenmäklare i Bryssel säger att det i början av kriget var som under början av coronapandemin, då alla ville köpa munskydd. Nu ville alla vapenhandlare samtidigt köpa ammunition och granater för att skicka till Ukraina.
Enligt en grupp grävande journalister i Kiev tar mellanhänderna oftast ut en provision på 5-6 procent. Men vissa vapenmäklare i EU har också krävt och fått 30 procent av köpebeloppet.
Mellanhänderna i affärerna är experter på att dölja vilka de verkliga köparna och säljarna är, bland annat på grund av rädsla för ryska repressalier mot de som gör vapenaffärer med Ukraina.
Dokumentären ger exempel från Bulgarien (den största ammunitionsexportören till Ukraina), där den ryska underrättelsetjänsten anklagas för att varit nära att döda landets största vapenhandlare Gebrev med novitjok, ett av världens farligaste gifter, som hade smetat på hans bidörrhandtag. Dessutom ska de ha sprängt hans ammunitionslager samt utfört ett bombattentat och närapå mördat den åklagare som identifierade agenterna.
Ukraina tvingas gå med på krigsprofitörernas villkor. Oleksandra Ustinova säger att de köper av vem som helst, till och med av djävulen själv, för att skydda sina soldater, sitt folk och vinna kriget.
– Om nunnor i Vatikanstaten sålde vapen skulle vi välja dem, som inte profiterar. Men vi och alla andra är tyvärr fast. Det finns ingen annan lösning.
Ryssland anklagar i sin tur Ukraina för att korrupta tjänstemän säljer en stor del av vapnen till smugglare och att de hamnar hos terroristgrupper och kriminella. De försöker bevisa det med vad de säger är skärmdumpar från darknet [det är ett paraplybegrepp för delar av internet där aktivitet sker anonymt och krypterat]. Ukraina menar att det är rysk desinformation för att svärta ned och skapa osäkerhet hos de länder som skickar dem vapen.
Dokumentären återger att politiker och polis i EU-länderna bävar över att det efter Ukrainakriget blir som efter Balkankriget, med en mängd vapen ”på marknaden” och många vapenhandlare som vill fortsätta att tjäna pengar. Risken är uppenbar att det leder till en stor vapenupprustning även av kriminella nätverk och terroristorganisationer i Väst.
Europol samordnar nu EU:s insatser mot vapensmuggling i stor skala. Avdelningschefen Jari Liukku säger att rapporteringen om vapensmuggling från medlemsstaterna i EU har ökat med 23 procent i år. Samtidigt har de inte belägg för att det förekommer någon utbredd vapensmuggling från Ukraina.
Ukraina säger att de tar detta hot på allvar och märker alla vapen, som pistoler och kalasjnikovs, med serienummer. De har upprättat en specialpolis vars uppgift är att stoppa den illegala vapenhandeln. Dokumentären gav ett exempel där styrkan har stoppat en grupp soldater som har stulit 60 gevär och 1 000 ammunition. Samtidigt har säkerhetstjänsten utökat sin kontroll av att vapen inte förs ut ur landet.
Ryssland importerar iranska drönare med nedsläckta fartyg över Kaspiska havet, även om både de och Iran förnekar detta.
Det franska teamet bakom filmen har även fått en intervju med den en gång störste vapenhandlaren i världen, ryssen Victor But, även kallad ”Dödens köpman”. Efter en fångutväxling efter 14 år i ett amerikanskt fängelse har han nu fått en ny roll som politiker i Putins tjänst.
Förutom att varna för att Ukrainas vapenstöd från Väst hamnar i fel händer hotar han med att Ryssland under de senaste åren har utvecklat vapen som Nato inte har och att Putin kommer att använda dem när inga andra alternativ återstår.
– Gud förbjude att någon ska behöva uppleva effekterna av dessa vapen, avslutar han.
Under vecka 11 redovisade SIPRI sin årsrapport över nationernas vapenhandel. I den framgår att Rysslands vapenexport har gått ned med 50 procent de senaste fem åren. Europas vapenimport har fördubblats i en upprustning där stridsplan har köpts från USA, samtidigt som även produktionen i de egna vapensmedjorna har ökat. ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.