Kriget skakar om vänstern i Norden

av Jonas Brännberg // Artikel i Offensiv

Vänsterpartiet är inte det enda vänsterparti i Norden som har öppnat för att skicka vapen till Ukraina. I Finland, Danmark och Norge pågår hårda debatter när partiledningarna ofta driver på för att partierna ska anpassa sig till militarismen. Både i Finland och Norge vacklar vänsterpartier i Natofrågan. I Danmark blir det folkomröstning om att ta bort Danmarks veto mot EU:s militära samarbete, vilket stöds av Socialistisk Folkeparti.

FINLAND
I Finland har Vänsterförbundet annonserat att de kommer ”utvärdera sin utrikes- och säkerhetspolitik” och därmed även frågan om Natomedlemskap.
Vänsterförbundet har även som del i sittande regering godkänt stormgevär och pansarskott till Ukraina. Partiledaren Li Andersson verkar vilja betona det kapitalistiska EU-projektet mer än Nato.
– Personligen skulle jag vilja belysa samarbetet i Europa och EU, som vi också haft en ganska otydlig syn på.
Socialdemokraterna har sagt att de är beredd att gå med i Nato ”om det behövs”. De Gröna ”omvärderar” också sitt Natomotstånd.

DANMARK
I Danmark har Enhedslisten (EL) delvis backat från Natomotståndet och menar att det är något som inte gäller just nu. Före detta partiledaren och ideologen Pernille Skipper vill i media inte säga att krigsalliansen Nato är något dåligt och har ”svårt att se något alternativ”.
Efter stor intern debatt har dock partistyrelsen deklarerat att de fortfarande vill lämna Nato. Partistyrelsen sa med knapp majoritet ja till 2,700 pansarvärnsvapen till Ukraina, vilket skapat stor intern kritik. Dock sa EL nej till Natos begäran att skicka stridsflyg till Baltikum och S-regeringens militära upprustning som det andra ”vänsterpartiet”, Socialistisk Folkeparti (SF) stödjer. SF har också sagt ja till vapen till Ukraina, Natoflyg till Baltikum och i praktiken övergett Natomotståndet, men har ännu inte accepterat förslaget om amerikanska soldater baserade i Danmark.
SF är också ett av de partier som har drivit igenom att det blir en folkomröstning den 1 juni om att Danmark ska avskaffa sitt undantag från att delta i EU:s militära operationer.

NORGE
Norge är det enda land där båda vänsterpartierna, Rødt och Sosialistisk Venstreparti (SV), har hållit fast vid att inte stödja vapen (2,000 pansarskott) till Ukraina, i SV:s fall dock med liten majoritet och mot partiledningens vilja. Rødt vill istället fokusera på humanitärt stöd, hjälp till flyktingar och ”sanktioner mot oligarker”.
I Norge sker vapenexporten till Ukraina i direkt strid med en lag som förbjuder vapenexport till krigförande land.
Även om SV sa nej till vapen pågår även där en diskussion om att ”omvärdera” Natomotståndet, en diskussion som drivs av bland annat SV i Oslo. En omsvängning i Natofrågan skulle vara en jordbävning, eftersom SV bildades som en utsplittring från Arbeiderpartiet just på att inte gå i USA:s och Natos ledband.

I Danmark och Norge har Natodebatten i Sverige och Finland, som drivs av högern, använts som argument för att vänstern där ska ändra sig. SV-ordföranden i Tromsö Julis Skogholt sa exempelvis till nyhetsbyrån NTB att:
– Förutsättningen för SV:s opposition mot Natomedlemskap är att Norge går med i ett försvarssamarbete med Finland och Sverige (…) Om Sverige och Finland går med i Nato ändras situationen helt. Då måste vi ha en väldigt grundlig Natodiskussion i vårt parti.
Vänsterns historiska motstånd mot militarism och upprustning har dock aldrig handlat om att hitta andra, ”bättre”, krigsallianser mellan borgerliga stater.
Grunden är att inte ställa arbetare mot arbetare i meningslösa krig för rika eliters intressen oavsett nationalitet, att använda resurser till behoven inom till exempel välfärd och klimatomställning istället för till krig, och att genom arbetarsolidaritet och kamp stoppa krig och stödja flyktingar.