Kris för regeringens högerpolitik: S väljer extraval för att försvara marknadshyror?

Uttalande från Rättvisepartiet Socialisterna

Den starka och växande proteststormen mot marknadshyror kan bli det som till sist fäller regeringen. Missnöjet fanns redan från början när Socialdemokraterna gjorde upp med C och L om januariavtalet och därmed förband sig att genomföra en rad försämringar som inte ens de tidigare Alliansregeringarna vågat sig på, som att införa marknadshyra och rasera det som finns kvar av anställningsskyddet.  

Den blåbruna högern – SD, M och KD – har gynnats av regeringens politik och kommer nu att försöka öka sitt stöd. Det måste stoppas av just den sorts kamp underifrån som organiserats av kampen mot marknadshyror och som de många fackliga protesterna mot försämringarna av LAS  gav uttryck för. Istället för olika varianter av högerpolitik behövs ett starkt kämpande alternativ till vänster.

Idag, torsdag den 17 juni, meddelade Nooshi Dadgostar att Vänsterpartiet inte längre “är en del av regeringsunderlaget” efter att regeringen inte svarat på partiets ultimatum om stopp för marknadshyra. Omedelbart svarade SD med att lämna in ett yrkande om misstroendevotering, något som sen fick stöd av KD och M. 

Redan på måndag blir det votering och just nu talar det mesta för att regeringen faller, efter att Löfven i riksdagen å ena sidan sagt att “det inte finns något förslag”, å andra sidan hållits fast vid att januariavtalet och därmed marknadshyra ska genomföras.

Vänsterpartiets ultimatum i tisdags erbjöd en möjlighet för regeringen att V skulle acceptera “förbättringar” av hyreslagstiftingen om Hyresgästföreningen fick vara part i en förhandling i frågan. I sista sekund meddelande socialminister Morgan Johansson att de bjudit in Hyresgästföreningen till “samtal”, men Vänsterpartiet avfärdade det lama försöket från Johansson. 

Att Vänsterpartiet inte längre vill stödja en regering som raserar hyresgästernas trygghet är förstås en framgång för de växande protesterna mot marknadshyror, och alla som kämpat i frågan ska vara stolta över det tryck deras agerande satt både på regeringen, Hyresgästföreningens ledning och inom Vänsterpartiet.

Nooshi Dadgostar betonade under torsdagen att avgörande för dem är “förhandlingar” med Hyresgästföreningen och den “svenska modellen”, och att regeringssamtal med Hyresgästföreningen “med fika och bullar” inte duger. 

Det är förstås en avgörande fråga att hyresgäster kan organisera sig och kollektivt företrädas av dem de själva vill. Marknadshyra skulle, förutom att leda till chockhöjda hyror och avskaffad besittningsrätt, i praktiken underminera hela Hyresgästföreningens existens. Dock är förhandlingar inte det enda avgörande – en förhandling utan kamp och helt ovanför medlemmarnas huvuden, “med armarna i kors”, kan leda till  försämrade villkor. Det visar PTK:s, Kommunals och IF Metalls uppgörelse om försämrad anställningstrygghet/LAS. Det finns redan en mycket stark kritik inom hyresgäströrelsen mot Hyresgästföreningens tama s-ledda ledning och oro att de i en förhandling skulle agera räddningsplanka för regeringen.

Vänsterpartiets besked om en misstroendeförklaring mot regeringen tvingade Moderaterna och Kristdemokraterna att visa korten. Högerpartierna har länge hävdat att de är beredda att fälla regeringen “när som helst”, men har i verkligheten inte haft något emot regeringen Löfvens fortsatta styre, eftersom regeringens egen högerpolitik underminerat dess väljarstöd och bäddat för en blåbrun seger i 2022 års val.

SD är det enda partiet som länge velat ha extraval, men utan godkännande från M och KD skulle de sannolikt aldrigt lagt fram yrkandet om misstroende. De gör numera allt för att få vara del av M- och KD-laget i förhoppning om att vara del av nästa regeringsunderlag. 

För Stefan Löfven är läget bekymmersamt. Det tog fyra månader att bilda den regering han leder, baserat på det extremt högerinriktade nyliberala januariavtalet. Faller den regering han nu leder kan det blir mycket svårt att ombilda utan extraval. Det som skulle kunna lösa knuten för S vore om Centerpartiet backar från kravet på marknadshyra, vilket inget än så länge tyder på.

Summa summarum pekar det mesta just nu på att regeringen faller på måndag och extraval är ett reellt alternativ. Den politiska instabiliteten i riksdagen och inom många av partierna gör dock att många scenarier är möjliga, inklusive att Vänsterpartiet backar från misstroende efter att Löfven öppnat för någon slags förhandling med Hyresgästföreningen.

För kampen mot marknadshyra är det förstås ett steg i rätt riktning att Vänsterpartiet efter trycket underifrån sätter ned foten mot regeringen. Det måste dock sägas klart att parlamentariskt agerande inte kommer att vara det som stoppar marknadshyra och försämringar. Fortfarande finns det en stor majoritet för marknadshyra bland partierna i riksdagen, i kontrast mot majoriteten av befolkningen som är emot. Det som kommer vara avgörande åt vilket håll utvecklingen tippar är kampen och de stämningar som utifrån det utvecklas. Sättet att stoppa marknadshyra är att kampen gör det till ett politiskt självmord att genomföra förslaget.

Det är med den vissheten Rättvisepartiet Socialisterna ända sedan januariavtalet slöts arbetat enträget för att bygga en gräsrotsrörelse mot januariavtalet i allmänhet och marknadshyra i synnerhet. Vi är stolta över vår roll i 18 aprilkommitten och Kampanjen Nej till Marknadshyra som kommit en lång väg i bygget av en sån rörelse, med protester på 160 platser den 18 april och nya riksomfattande protester den 3-5 juni. Aktivismen är det som gör att stämningar kan tippa ännu mer tydligt åt vänster. Nu måste nästa steg vara blixtinkallade protester utanför riksdagen i samband med misstroendeomröstningen nu på måndag. 

Det är helt avgörande att gräsrotsrörelsen håller kvar fokus på hur  marknadshyror skulle omfördela miljarder från hyresgäster till de vinstrika bostadsbolagen. Det gäller oavsett om regeringen kan klamra sig kvar vid makten, tvingas till en ombildning eller om det blir extraval. Media och de borgerliga partierna kommer att göra allt för att begrava den verkliga kampfrågan i teknikaliteter och diverse politiskt schackrande. 

Om det politiska spelet mynnar ut i extraval finns alla möjligheter att föra tillbaka den politiska debatten till de avgörande klassfrågorna, i kontrast till  etablissemangets  fokus på att hetsa mot fattiga i förorterna och rusta upp polis, militär och domstolar. En riktig gräsrotskampanj kan sätta fokus på hotet om marknadshyra, försämringarna av LAS, vårdkrisen, den obefintliga klimatomställningen och hela den högerinriktade nyliberala januaripolitiken. Det skulle förstås kunna gynna Vänsterpartiet i ett sådant val, men framför allt lägga grunden för den fortsatta rörelse som behöver byggas för att organisera motståndet mot kapitalism och högerpolitiken samt återuppbygga arbetarrörelsen på socialistisk grund.

Rättvisepartiet Socialisternas verkställande utskott 210617