Krislägesavtal betalas av personalens hälsa

av Johan Sand, narkos- och intensivvårdssjuksköterska // Artikel i Offensiv

Julveckan förra året rapporterade Socialstyrelsen 2 286 patienter med covid-19 inlagda på sjukhus. Det är det högsta antalet sjukhusvårdade covidpatienter hittills under pandemin. Belastningen på den redan prövade sjukvården är därmed större än någonsin.

I flera regioner har de regionala sjukvårdsledningarna begärt och fått tillåtelse hos arbetsgivar­organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att aktivera krislägesavtal (KLA). Den 11 januari blev Kalmar den sjunde regionen där detta skedde. De övriga är Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg, Skåne, Uppsala och Jönköping. I de flesta regioner gäller KLA intensivvården, i Västra Götaland gäller det all covid-vård och i Gävleborg gäller det all akutsjukvård. 
En arbetsgivare kan inte ensidigt bestämma sig för att börja använda KLA, utan det måste vara en kommun eller region som ansöker hos SKR om att få avtalet aktiverat. Det ska bara användas när det föreligger en situation med risk för påverkan på samhällsviktiga funktioner och när arbetsgivaren uttömt alla andra möjligheter att utöka bemanningen. 
Än så länge är det bara i Skåne och Uppsala som KLA börjat tillämpas, men även i Stockholm kommer Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge att börja tillämpa KLA inom intensivvården.

Krislägesavtalet innebär att den ordinarie arbetstiden ökas till 48 timmar i veckan för den personal som anvisas till att arbeta under avtalet. Samtidigt försvinner alla bestämmelser i det vanliga avtalet, så arbetstiden kan bli hur mycket som helst, även om arbetsgivaren fortsatt har ett ansvar att se till att anställda får den återhämtning som krävs. 
För den som arbetar enligt KLA betalas vanlig timlön, vilken beräknas som 1/165 av månadslönen, och därtill en extra ersättning på 120 procent av ordinarie timlön för varje arbetad timme upp till 48 timmar i veckan. 
Om arbetstiden blir ännu längre än så ökas ersättningen till 150 procent för varje timme över 48 timmar per vecka. All annan ersättning för obekväm arbetstid eller övertid försvinner. 
Den som arbetar under KLA får med andra ord mer än dubbelt sin vanliga lön, men måste också arbeta när arbetsgivaren så önskar, och så mycket som arbetsgivaren begär. KLA gäller i fyra veckor i taget, och måste sedan förnyas för att kunna fortsätta användas.

Det pressade läget i stora delar av Sverige visar hur långt åratal av besparingar har drivit vården: det finns nästan inga marginaler kvar. 

Under den första pandemivågen i våras användes KLA endast i intensivvården i Stockholm. Det kom då att vara i bruk över hela sommaren på Karolinska, även om de som arbetade under det inte behövde arbeta 48-timmarsveckor mot slutet av sommaren. 
Fördelen för en arbetsgivare med KLA är givetvis att man kan få ut betydligt fler arbetstimmar från varje anställd, och därmed kan man öka vårdkapaciteten genom att färre heltidstjänster krävs för varje vårdplats. Nackdelen är kostnaden, men eftersom regeringen har lovat att ersätta alla extrakostnader som pandemin medför är dessa kostnader inte något problem för regionerna. 

Den verkliga kostnaden bärs av de vårdanställda som efter mer än ett halvårs extraordinära påfrestningar nu tvingas gå upp i arbetstid, i Stockholms fall än en gång, och i flera andra regioner utan att ha fått sin lagstadgade sommarsemester. Även om lönen blir rejält högre kan det inte kompensera för slitaget. 
Det pressade läget inom sjukvården i stora delar av Sverige visar hur långt åratal av besparingar har drivit vården: det finns nästan inga marginaler kvar. Den enda reservkapacitet som kan uppbådas är de vårdanställdas hälsa. Därför behövs en högre prioritering av sjukvård omedelbart efter pandemin är över.