av Ann-Christine Holmström // Artikel i Offensiv
Förra veckan rapporterade SVT om att 7 800 föräldrar till barn som har funktionsnedsättningar har fått sänkta eller indragna bidrag efter förra årets ”vårdbidragsreform”.
Mina barn har adhd och autistiska drag. Att vara förälder har varit en utmaning på olika sätt, både att lära sig om diagnoserna och att gå föräldrautbildningar. Att lära känna andra föräldrar och få höra hur de klarar vardagen har gett mig en fingervisning hur och vad jag kan göra för att underlätta för mig och för mina barn. På vilken nivå jag ska sätta kraven och på vilken nivå skolan kan sätta kraven.
Att samarbeta med skolans personal och att lära dem hur mina barn fungerade tog tid. Många gånger kunde jag inte arbeta då jag var tvungen att vara i skolan. Samtal från personal kom när som helst och jag var tvungen att släppa allt på jobbet och åka dit.
Kläder, saker, möbler; allt möjligt gick ofta sönder hos oss. Jag sökte då ersättning från Försäkringskassan i form av omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. I flera år fick jag den här ersättningen som bidrog till att inkomstbortfallet som uppstod varje månad inte blev så markant.
Den hjälpte till att köpa kläder, skor med mera som ständigt gick sönder eller tappades bort. Man får nämligen inte vabba när skolan inte fungerar – inte ens vid en adhd-diagnos. Inte ens när skolan inte tar sitt ansvar.
Förra året blev jag av med stora delar av den ersättningen, efter en ”reformering av systemet”. Det är kännbart ekonomiskt. Jag får en fjärdedel av omvårdnadsbidraget för ett barn – det täcker en dags frånvaro från jobbet för mig per månad. Jag är ensamstående och får vända på alla kronor.
Att 7 800 personer har fått det ännu svårare att få vardagen att gå ihop är tragiskt. Vi som lever med den här funktionsvariationen behöver inte mer försämringar eller mer hinder att klara, vi behöver att samhället förstår varför vi behöver dessa extra pengar så väl.
Samhället försämrar återigen utsatta människors situation. Coronaviruset har visat att det finns pengar, men de pengarna går åt de redan rika och storföretagen. Vi måste ha ett samhälle för alla, vi kan inte fortsätta på den här vägen. Samhället måste stödja upp så att alla familjer kan fungera, även de med diagnoser.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.