Krönika: ”Canción sin miedo”

av Marita Larsson // Krönika i Offensiv

Canción sin miedo, sång utan rädsla, är en av de mest populära sångerna den 25 november, som ju är en dag då våld mot kvinnor uppmärksammas över hela världen. Jag hör den spelas på torget i Santa Cruz de la Palma, en kanarieö, där vi befinner oss efter en manifestation då kvinnor med plakat och upprop talat till befolkningen, på tv, radio och i andra medier. Runt torget står omkring 200 personer som tror på jämställdhet och som vill förändra till det bättre. När talarna lyser upp sina manuskript lyser mobiltelefonerna i violett ljus runt omkring dem.
Vi står framför det första stadshuset på Kanarieöarna och det är mörkt, men ljusen och rösterna ekar i kvarteren från 1500-talet. Talarna berättar om kvinnor som har blivit utsatta för misshandel under åratal, blivit förnedrade och utnyttjade i hemmet och på arbetsmarknaden. Utsatta för sexuellt ofredande.
Vi avslutar med det kraftfulla uttrycket på spanska, ”¡Basta ya!”, nu räcker det. Det stannar kvar inom mig. I Sverige finns det också en hel del att göra med SD och andras nedmontering av föreningslivet, speciellt de som arbetar med kvinnors rättigheter. Det kan flera kvinnojourer vittna om.

På torget finns en stor träskiva som inbjuder till att skapa en gemensam målning. De som vill får skriva en uppmaning, en eftertanke, en önskan. Jag skriver ”No tenemos miedo” (Vi är inte rädda), medan grannen, en man i skjorta och i fyrtioårsåldern, skriver ”Inte mer, inte mindre, alla lika”. Snart kommer fler, några barn, samt en hund som är klädd i violett, den färg som symboliserar kvinnors rättigheter.
Målningen kommer att hängas upp i en av konstgallerierna som ö-styrelsen driver. Dagens erfarenhet ska finnas kvar för alla de andra dagarna då arbetet för jämställdhet fortsätter.
Sång utan rädsla ljuder på torget, och många stannar kvar och samtalar. Vi talar om oron för det högerextrema Vox, som i dagarna på riksnivå uppmanat sina kommunrepresentanter att bojkotta den 25 november. Snart kommer säkerligen SD att göra detsamma, de europeiska högerextrema partierna lär av varandra.

Innan vi beger oss tillbaka till andra sidan av ön på de kurviga vägarna tar vi oss en kopp på en av barerna. Klockan är vid 20-tiden och det är fullt. Människor väntar på det stora skådespelet som ska ske kl 21. Drönare och ljus runt hela staden ska förgylla inledningen till julhandeln och avsluta Black Friday-kommersen. Vi är nöjda för den här gången, dricker klart och ger oss iväg i bilen. In mot staden strömmar bilar åt motsatt håll för att se skådespelet. Snart är vi uppe bland kurvorna. Natten är vacker.