Krönika: Därför är det brist på läkemedel

Per Johansson

Under 2022 ökade antalet restanmälningar av läkemedel. Restanmälning innebär helt enkelt att läkemedlet är slut, inte går att få tag på just nu, i några veckor eller månader.
Under första halvåret i år restanmäldes 1 754 förpackningar enligt läkemedelsverket. Det är en högre siffra än för tidigare helår. Störst brist är det på läkemedel för behandling av nervsystemet, mag-tarmkanalen och infektioner.
Vad kan då läkemedelsbristen bero på? I debatten hänvisas ofta till omvärldshändelser. Till exempel kriget i Ukraina, inflation, energipriser, ökad efterfrågan o s v. En annan orsak kan vara att industrin koncentrerats till få och stora tillverkningsenheter utanför Sverige och att lagerhållningen är sämre.

Precis som nyhetssajten BioStock påpekar är det ofta äldre väletablerade, mindre lönsamma läkemedel som drabbas. Här kan man ana att de vinstjagande läkemedelsbolagen styr sina resurser dit de tjänar mest pengar och inte till det som tjänar vården bäst.
Tidningen Läkemedelsvärlden kunde tidigare i år berätta att hälften av de företag som restanmält läkemedel vill hålla orsakerna hemliga för allmänheten och godkänner inte att Läkemedelsverket offentliggör detta.
Det skapar en del problem för patienter och vårdpersonal. Ibland får en patient kanske inte bästa behandlingen. Det blir också ofta krångel med nya recept och ordinationer. Jag har ibland fått samtal på jobbet från tidigare patienter som är olyckliga då de inte fått ut medicinen på apoteket då de förpackningar som står på receptet inte har funnits. Tillgång till läkemedel ska inte avgöras av vinstintressen, utan av patienternas och samhällets behov. ■