Krönika: ”Lyssna på lärarna, inte Liberalerna”

av Sigbritt Herbert // Krönika i Offensiv

Nämn Pisa och skolpolitiker, speciellt borgerliga, får stora skälvan. Sverige måste ligga högt på Pisarankingen annars är det fel på skolsystemet. Är det fel på skolsystemet måste det ändras.
I januariavtalet (överenskommelsen mellan S, MP, C och L) skrevs det in att en utredning skulle tillsättas om en tioårig grundskola, det vill säga att sexåringar börjar i årskurs ett. Så sent som 2018 blev förskoleklassen obligatorisk. Nu, innan det obligatoriet har hunnit utvärderas, är det dags för nya tag. Förslaget är att från 2026 ska 6-åringar börja grundskolan.
Vad blir skillnaden om förskoleklassen redan nu är obligatorisk? Jo, skillnaden blir att 6-åringar inordnas i skolsystemet med mer formaliserad undervisning, med tidiga kunskapskrav. Eleverna ska få tre timmars undervisning per dag. Redan i den nya årskurs ett ska en kartläggning göras av eleverna för att kunna fånga upp de som behöver stöd i främst matte och svenska. Det görs redan idag, men kanske inte så formaliserat. Meningen med nyordningen är att förbättra kunskapsresultaten genom att redan 6-åringar ges undervisning utifrån grundskolans kursplaner.
De förskollärare som arbetar i förskoleklass när förändringen genomförs ska vara behöriga att undervisa 6-åringar i ytterligare fem år. Dagens lågstadielärare (åk 1-3) ska få behörighet att utan fortbildning undervisa även nya åk 1 (6-åringar). Dagens förskollärare måste fortbilda sig om de efter fem år vill fortsätta undervisa 6-åringar. ”I svensk skola brukar vi ställa krav på att lärare har utbildning i både ämnesinnehåll och pedagogik”, säger utbildningsminister Anna Ekström i en kommentar till Lärarförbundets tidskrift Grundskolläraren.

Lärarförbundet är tveksamt till om det blir någon förbättring i elevernas kunskaper. Lärarförbundets egen utredare Lisa Heino menar att den obligatoriska förskoleklassen inte har fått tid på sig att visa vad den kan åstadkomma. Hon menar att lärarna måste ges möjlighet att bygga upp en fungerande verksamhet. 
När förskoleklassen infördes 1998 var tanken att grundskolan skulle ta till sig litet av förskolans arbetssätt. Det har snarare blivit tvärtom, att förskolan har blivit mer skollik. Leken är barns sätt att lära sig och de bör få möjlighet att utveckla sitt lekande. Med det här förslaget finns det en risk för att det formella skoltänkandet slår igenom med allt mer fokus på kunskapskrav.
Tillskyndarna av en 10-årig grundskola tror att man med det uppnår två saker. För det första ska man med en tidigare formell skola lättare kunna fånga upp de barn som behöver extra stöd. Det resonemanget visar att man inte litar på den expertis som dagens förskollärare besitter. De kan redan i förskoleklass peka ut vilka barn som riskerar att inte nå godkänt i åk 9. De kan också föreslå åtgärder som kan hjälpa dessa barn. Detta utan alla de prov som idag anses nödvändiga. 
Det andra man kan uppnå är en lättare övergång till skolan. Idag går barnen från förskolan till förskoleklass när de är sex år för att ett år senare byta lärare för att börja skolan. Det löses enkelt genom att förskolläraren helt eller delvis följer eleverna upp i årskurs ett. Läraren i årskurs ett kan med fördel redan ha haft viss undervisning i förskoleklass. Det kräver förstås ökade resurser. 

Den här utredningen är specialgjord för att passa Liberalerna och deras tankar om formell undervisning och prov. Man har inte lyssnat till den forskning som finns på området. Inte mycket hänsyn har heller tagits till skolpersonalens behov av lugn och ro i sin arbetssituation. Låt åtminstone den obligatoriska förskoleklassen landa och utvärderas innan någon ny ändring sker. Det gamla folkskollärarpartiet Liberalerna visar sig inte lyssna på sin gamla väljarbas. De har olyckligtvis fått med sig andra partier som Socialdemokraterna i sina tankar.
Sveriges lärare behöver inte en ny ”skolreform”. De behöver arbetsro och att beslutsfattare lyssnar på dem.