Krönika: ”Svårt att få igenom bostadsanpassningar”

av Britta Berggren // Krönika i Offensiv

Regeringen gjorde 2018 en ändring av bostadsanpassningslagen, så att man kan ansöka om bostadsanpassningsbidrag, oavsett om du äger bostaden eller inte.
Bestämmelser om bidrag till anpassningar för personer med funktionsnedsättning har funnits sedan slutet på 1950-talet i Sverige. Under 2020 betalade landets kommuner ut bidrag i totalt 53 000 fall, motsvarande en halv miljard kronor, visar Boverkets siffror.
Även om 90 procent av alla bostadsanpassningsansökningar beviljas har du inte laglig rätt till bidrag bara för att du lever med funktionshinder. Åtgärden måste vara ”nödvändig för att kunna leva ett självständigt liv.” Funktionsnedsättningen måste också ha en medicinsk koppling, vilket innebär att du behöver ett skriftligt intyg från en yrkeskunnig. Själva diagnosen, eller funktionsnedsättningen, måste även vara långvarig.
I praktiken är de anpassningar som det ges bidrag till ofta väldigt begränsade, vilket innebär att den sökande måste lägga till mycket pengar själv för att få en lösning som fungerar. Den som söker bidrag måste också vara mycket aktiv i sin roll i handläggningsprocessen med att styrka sina anspråk, ta in offerter och planera utförandet av åtgärderna, vilket kan göra att de som egentligen behöver anpassningen inte orkar med.
Med allt fler äldre som behöver anpassning tenderar kommunala handläggare att göra allt snävare tolkningar av lagen för att spara in pengar, vilket kan innebära att man behöver strida om vilken anpassning som är nödvändig. Här är enskilda funktionsnedsatta i stort underläge gentemot kommunen med sina heltidsanställda handläggare och jurister.

Om inte fastighetsägaren underhåller byggnaden och slarvar med skötseln kan det medföra svårigheter att beviljas bidrag. Men även om du beviljas bidrag, men inte själv äger bostaden du bor i, faller anpassningen många gånger på att bostadsanpassningsbidraget inte innefattar borttagning av anpassningen. Eftersom fastighetsägaren inte är garanterad ett Återställningsbidrag (det måste sökas senare), och inte vet hur stort det blir, tvekar många fastighetsägare till att godkänna anpassningen.
Mellan 2015 och 2019 minskade de kommunala anslagen för bostadsanpassning med 24 procent. Faktum är att bidragen är nere på de nivåer som fanns i slutet av 1990-talet. Under samma period har befolkningen ökat med 16 procent, motsvarande 1,4 miljoner människor. Mellan 2019 och 2020 föll antal beviljade stöd med ytterligare 4 procent. Det är dags att ta strid för alla ska ha rätt till en bostad med de anpassningar som krävs för att kunna leva ett självständigt liv!

Britta Berggren, RS Luleå, lever med en traumatisk halvsidig hjärnskada sedan den 20 september 1991 och bor i en tillgänglig lägenhet. Lägenheten började anpassas 1994.