Att kvinnor utför det obetalda arbetet i hemmet, tjänar mindre än män och utsätts för sexualiserat våld är inte typiskt för någon särskild kultur eller samhälle utan gäller tyvärr världen över. Orättvisorna försvinner inte för att det blir krig i landet, snarare förstärks de och kvinnoförtrycket kan till och med användas som ett vapen i kriget.USA:s och Etiopiens invasion av Somalia i slutet av förra året innebar slutet på den stabilitet som skapats under de islamiska domstolarnas styre. Följden har blivit att de klanstrider som härjat landet de senaste 16 åren återupptagits och Somalia återigen splittras upp, något som är särskilt förödande för kvinnorna.
Dayiba Adbi är en av många somaliska kvinnor som deltagit i protesterna mot kriget här i Sverige. Hon förklarar hur kriget drabbar kvinnor och män väldigt olika, även om det är förödande för alla.
Männens redskap
– Klanerna har alltid varit männens redskap. Kvinnor blir ofta ingifta i andra klaner som ett tecken på att de båda klanerna sluter fred med varandra. Man kan därför ha föräldrar från två olika klaner, vara ingift i en tredje och ha döttrar som gift in sig i ytterligare andra klaner. När klanerna sen börjar kriga mot varandra hamnar kvinnan i en omöjlig situation där hon har lojaliteter hos flera av parterna. Det var därför de islamiska domstolarna, som ville få slut på striderna och hade representanter från många olika klaner, fick ett så stort stöd från även kvinnorna, menar Dayiba.En annan aspekt är den svåra ekonomiska situation som uppkommit i Somalia, redan innan kriget ett av världens fattigaste länder.
– Nästan alla män deltar i kriget så det blir kvinnorna som får se till att det finns pengar till mat och andra förnödenheter, förklarar Dayiba. Att kriget dessutom skapat totalt kaos i landet, med bland annat återupptagna vägspärrar som kontrolleras av de olika klanerna, gör inte saken lättare.
Den värsta sidan av kriget är förstås ändå våldet. Under ett krig ökar våldet i hela samhället och vilket gör att även våldet mot kvinnor ökar.
Enligt FN-organet UNIFEM, som jobbar för kvinnors mänskliga rättigheter, används våldtäkter systematiskt som ett vapen i klanstriderna och mot etniska minoriteter.
Våldtäkter – vapen i krig
Enligt Dayiba är våldtäkter även ett vapen i det krig som pågår nu. Den ökade risken att bli våldtagen gör också att kvinnor undviker att befinna sig i det offentliga och därmed får sin frihet beskuren.Systematiska våldtäkter är en fruktansvärd krigsmetod och skadar inte bara de kvinnor som utsätts utan hela samhället.
Under folkmordet i Rwanda 1994 och krigen i före detta Jugoslavien i början av nittiotalet beräknas så många som en halv miljon respektive ca åttiotusen kvinnor ha våldtagits.
Det är uppenbart att kampen mot krig och imperialism hänger nära samman med kvinnokampen.
AnnaMaria Berggren-Ericsson
