Lärarkongressen vässar retoriken

Av Raymond Stokki // Artikel i Offensiv

Steg mot vassare retorik om förstatligande och andra regleringar av arbetsmiljön är några av de beslut som har kommit ur Sveriges Lärares kongress. Men frågan är om det blir verkstad av besluten? De efterfrågade strejkerna skulle kunna sätta press för verklig förändring, men hur nära är lärarna en konflikt?

Sveriges Lärare avslutade i fredags sin kongress, den första helt enade kongressen efter övergångsperioden av sammanslagningen av de två fackförbunden för lärare. Som ny ordförande valdes Anna Olskog, efter det att ordförandeposten delades, efter sammanslagningen, mellan de två ordförandena från Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

Enligt Sveriges Lärares tidning Vi Lärare rapporteras besluten från kongressen som tongivande och med skärpta krav om regleringar. Men samtidigt finns det uppenbara luckor i retoriken.

Kravet på förstatligande av skolan är en fråga som sägs ha blivit vassare under kongressen. Att staten ska finansiera skolan för ökad likvärdighet, det vill säga att alla barn och ungdomar ska möta samma förutsättningar för utbildning. Samt fortsatt riktning mot statligt huvudmannaskap. Men här kommer den första stötestenen – friskolorna. Pontus Bäckström, som är samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare, menar att frågan om staten som huvudman måste utredas och öppnar för underföretag för skolan, likt byggbranschens entreprenadkaos. Detta genom att säga att huvudmannen inte behöver vara arbetsgivare, med andra ord kan skolföretag stå under statens styrning, inte helt långt ifrån nuläget. Detta istället för helt stopp för friskolor riskerar att innebära en återgång till eller cementerande av friskolemodellen.

Regleringar som påverkar arbetsmiljön för lärare, exempelvis gällande storleken på barngrupper och garanterad tid för planering har varit stora frågor som också ska ha stått för majoriteten av motionerna. Dessa frågor ska även de ha vässats till av kongressen. Därtill även frågan om proffessionsprogram – som gäller fortbildning och kompetensutveckling. Något som Skolverket har lagt fram ett förslag om redan innan kongressen. Förslaget har dock kritiserats för att lägga all makt hos arbetsgivarna istället för hos lärarna själva. Men även för att förslaget vill införa en modell för att premiera duktiga lärare, med andra ord skulle det vara ytterligare en reform som delar in lärare i a- och b-lag samt splittrar hela kollektivet och därmed försvagar facklig kamp.

De frågor som innan kongressen har ekat i gapet mellan ledningen och medlemmarna, såsom strejk och verkliga tag för att stoppa nedskärningar och sänkta reallöner samt fortsatt radering av välfärden verkar ha missat sin representation under kongressen. Men samtidigt går Sveriges Lärare snart in i superavtalsrörelsen i och med att SKR-avtalet som nyligen tecknades bara var ettårigt. Tillsammans med det ekonomiska läget och fackets egna rapporter om massuppsägningar av lärare gör detta fortsatt skolan till en krutdurk vars eventuella explosion skulle ge eko i hela samhället.