Lärarstrejken i Oakland: Mycket vanns – mer var möjligt

av Robert Bielecki

Oaklands lärare i lärarfacket OAE fick efter en veckas lång strejk igenom flera av sina huvudkrav. Men en betydande andel ville fortsätta strejken och menade att detta var en historisk chans som gick om intet. 

Avtalet som lärarna via strejken vann innehåller en 11-procentig löneökning över fyra år plus en engångs 3-procentig bonus. Dessutom innebär den mindre arbetsbörda för talpedagoger, kuratorer, studievägledare och specialpedagoger samt något minskade klasstorlekar. Såväl sjuksköterskor som vikarier får dessutom löneökningar.

Men många tyckte att strejken kunde ha vunnit mycket mer om den hade fortsatt, vilket också reflekteras i röstsiffrorna: 1 141 röstade för avtalet som löper till och med 2020-21, medan 832 röstade emot och ville fortsätta strejka.

– Jag röstar ”nej” eftersom vi lever i en tid med ett momentum för förändring i hela landet och Oakland som inte bör kastas bort, sa historieläraren Morgan Kirschbaum till San Fransisco Chronicle den 4 mars.

De som talade emot avtalet på det fyra timmar långa mötet som antog avtalet var tre gånger fler än de som förespråkade det.

– Fortsätter vi strejka kan vi skaka fram mer resurser för ännu större minskningar av klasstorlekarna och få igenom ett tak på sjuksköterskornas arbetsbörda. 11 procents lönehöjning är en rökridå, eftersom det mesta träder i kraft under avtalets sista år (2021), sa exempelvis specialpedagogen Mark Airgood.

Sjuksköterskornas arbetsbörda har ökat drastiskt de senaste 20 åren; för 20 år sedan fanns det 48 sjuksköterskor, medan det idag blott finns 22 för 37 000 elever. Sjuksköterskan Wanetta Daniels kommenterar till amerikanska medier att:

– Det är respektlöst mot oss och mot elevernas hälsa och säkerhet. Vår arbetsbörda har varit löjligt osäker i åratal.

Det finns också ett missnöje mot de två resolutioner som antogs angående charterskolor (privatskolor, som fungerar snarlikt friskolor i Sverige med samma dränering av resurser från kommunala skolor etcetera) och frågan om nedläggning av skolor (där 24 av Oaklands 86 skolor hotas av nedläggning).

Resolutionen skjuter upp alla nedläggningsbeslut med fem månader, vilket kritiseras av lärarna då det enbart skjuter problemet på framtiden. De flesta hotade skolor ligger också i områden med hög andel latinos och afroamerikaner. Vad gäller charterskolor ska distriktet be delstaten ”begränsa tillväxten charterskolor”. Oron är också stor över nedskärningar på personal som är organiserade i ett annat fack, Service Employees International, som bland annat organiserar vaktmästare och skolmatspersonal.

Tillkortakommandena till trots visar Oaklands lärare ännu en gång att kamp lönar sig. Med svenska mått mätt är det en jordskredsseger. Att enbart 3-6 procent av eleverna passerade strejkvaktskedjorna visar på solidariteten som fanns hos elever och föräldrar med lärarnas kamp. 

Strejken borde dock ha fortsatt för att vinna ännu mer betydande framgångar, särskilt vad gäller hoten om skolnedläggning och charterskolorna.

Lärarnas våg av motstånd och strejker det senaste året har visat vägen för hela arbetarklassen i särskilt USA om vad som krävs för att vinna framgångar: organisering, strejker och protester. Fler grupper bör följa samma exempel och samordnas i en landsomfattande protestdag mot Trumps reaktionära högerpolitik, som ett steg i att bygga ett starkt, socialistiskt alternativ som kan skrota den genomkorrupta och misslyckade kapitalismen och ersätta den med ett socialistiskt system baserat på jämlikhet, klimaträttvisa och välfärd.