Lärdomar från tältockupationen

Av Chris Budweg // Artikel i Offensiv

I dagarna avslutades tältockupationen på Stockholms universitet från studenternas sida för sommaren. Efter över en månads campande på flera lärosäten runtom i Sverige har universiteten valt att ignorera, skjuta fram och avvisa krav från studenterna. Trots det fortsätter kampen för Palestina, och tältockupationerna har varit en viktig lärdom för unga vänsterpersoner i Sverige.

På morgonen tisdagen den 14 maj samlades studenter och aktivister på gräsplättar vid bland annat Stockholms universitet (SU) och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) för att sätta upp tältläger i protest mot lärosätenas samarbeten med israeliska universitet som aktivt stöttade och bidrog till den israeliska regimens ockupation av Palestina samt det pågående folkmordet i Gaza. Protesterna, som hade inspirerats av liknande demonstrationer på amerikanska och andra europeiska lärosäten, spred sig till andra svenska lärosäten, däribland Göteborgs universitet, Chalmers, Örebro, Luleå, Karlstad, Uppsala, Lund och Umeå.

Från början var stilen och organisationsstrukturen tydlig: husregel nummer ett löd: ”ALL EYES ON GAZA”. Studenter och aktivister på tältlägren var där som individer med ett tydligt fokus. Oavsett vilken organisation som deltagarna var en del av byggdes härmed en gemenskap. Campen var alltid öppen för andra studenter och besökare att vara del av, äta lunch eller lyssna på någon workshop, vilket framhävde dess socialistiska, egalitära anda. Människor hjälpte varandra, oavsett om det handlade om att dela in sig i grupper för att organisera matlagning, logistik eller sociala medier, eller för att hålla en workshop i polis- och säkerhetspraxis. Genom möten koordinerades dagens behov och aktionsplanering.

Aktionerna genomfördes för att sätta press på universitetsledningen, då de konsekvent valde att ignorera demonstranternas krav. Dessa aktioner innebar bland annat walk-outs, högljudda demonstrationståg genom byggnader och över campus samt sit-ins och en ockupation av kårhuset. Fredagen den 14 juni, en månad efter tältockupationernas början, inledde demonstranter på Göteborgs universitet/Chalmers en hungerstrejk.

Till slut svarade lärosätena med en gemensam linje på demonstrationerna: utrikespolitiken sköts av regeringen, alltså kan de inte bestämma vilka specifika länder som de samarbetar med, och dessutom samarbetar lärosäten inte direkt med israeliska universitet, utan det sker genom enskilda forskarsamarbeten/institutioner. Oavsett det ställs frågan: om detta gäller, hur kunde då lärosätena så snabbt individuellt bryta banden med ryska lärosäten i och med Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022? Stockholms universitets rektor, Astrid Söderbergh Widding, svarade i samtal med tältockupationens representanter ”Då var då, nu är nu”. Dessutom ställs frågan om lärosätenas integritet. Dessa ska enligt svensk lag verka för demokrati och mänskliga rättigheter, fritt från regeringens inflytande.

Med detta svar, och uppmaningen från utbildningsministern Mats Persson om att demonstranterna skulle vända sig till honom, samlades människor från alla tältockupationerna utanför riksdagen den 14 juni i Palestinaparlamentet. Här bemöttes de dock med samma metod som flera av tältockupationerna redan hade utsatts för vid det här laget: polisen ingrep och slet bort tälten och demonstranterna. Detta skedde med flertalet exempel på övervåld, som även sågs när Palestinagård i Lund revs den 30 maj, och vid demonstrationer vid KTH den 29 maj.

Trots att lärosäten i andra länder, som Norge, Irland och Belgien, har valt att följa demonstranternas krav och bryta samarbeten med den israeliska ockupationsmakten, står den svenska regeringen och de svenska lärosätena fast. Över 430 anställda på Stockholms universitet har skrivit under ett brev till ledningen med tältlägrets krav, och tusentals människor har stöttat demonstrationerna antingen genom att delta, eller genom att donera mat, material eller annat stöd. Och även om vissa tältprotester nu tar en paus eller har rivits av polisen, har viktiga lärdomar vunnits: unga människor har engagerats i aktiv kamp genom att bygga en icke-hierarkisk, solidarisk och antikapitalistisk gemenskap. Genom lägrens stora medieuppmärksamhet, polisens övervåld mot dem, samt regeringens fortsatta inaktivitet om Palestina har många radikaliserats till att ta klivet till aktivism. Detta är en viktig utveckling för den svenska vänstern och kommer att påverka i framtida kampfrågor, samt när tältockupationer kan tvingas fortsätta i höst. Kampen fortsätter, och all lycka och solidaritet till de hungerstrejkande aktivisterna på Göteborgs universitets tältockupation!