Latinamerika reste sig i miljontals

av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv

Den 8 mars demonstrerade miljontals i Latinamerika och den 9 mars har kvinnostrejker genomförts i flera latinamerikanska länder. Ett av dem är Mexiko, där hela samhället påverkades när miljoner kvinnor över hela landet inte dök upp på arbetsplatser, universitet eller i affärer.

Under Internationella kvinnodagen 8 mars skedde enorma demonstrationer runt om i världen. I Latinamerika, som har en stark tradition av kvinnokamp, var miljontals ute på gatorna med olika krav på kvinnors rättigheter.
I Mexiko har det dödliga våldet mot kvinnor ökat dramatiskt de senaste åren och kvinnorörelsen har ställt hårda krav på ett stopp mot våldet och morden på kvinnor. Den 8 mars fylldes gatorna med människor i huvudstaden Ciudad de México.
– Det kan vara den största demonstrationen i landets historia med mellan 500 000 och en miljon deltagare, säger Mauro Espinola från ISA:s grupp i Mexiko, Alternativa Socialista México.

Dagen efter, som kallades en dag utan kvinnor, strejkade kvinnor i hela landet mot våld och kvinno­mord samt för att synliggöra kvinnor genom deras frånvaro.
Detta hade en massiv effekt. En av landets största banker kunde bara öppna 400 av sina
1 400 kontor och hundratals skolor förblev stängda hela dagen. I en protest mot konsumismen lät kvinnorna också bli att handla. Det beräknas att landets ekonomiska förluster uppgår till 1,1 miljarder dollar (10,3 miljarder kronor). Det är första gången som en så pass stark motståndskraft visas av mexikanska kvinnor, som nu på allvar kräver sin rätt.

I Chile pågick också en strejk både den 8 och 9 mars. På Internationella kvinnodagen 8 mars demonstrerade mellan två och tre miljoner människor runt om i Chile, och under måndagen strejkade många från sina arbeten som svar på uppmaningen om en feministisk strejk. Detta är även en del i rörelsen mot regeringen och det nyliberala systemet, som har pågått sedan oktober.

I Brasilien den 8 mars hördes kritik mot president Bolsonaro och hans kvinno- och hbtq+-fientliga politik, och i Argentina och Colombia restes krav på rätten till abort och lika lön för lika arbete. 
Dessa är bara några exempel på de krav som latinamerikanska kvinnor ställer i kampen för att vinna sina rättigheter. Att kvinnokampen trappas upp så pass mycket är ett viktigt steg. Latinamerikanska kvinnor visar nu att de inte kommer att kunna tystas och att de inte ger sig innan deras rättigheter är garanterade.
I São Paulo demonstrerade mellan 10 000 och 15 000 i regnet den 8 mars. Jane Barros, en av ledamöterna i ROSA:s samordningsgrupp (och ISA:s kvinnobyrå) var en av talarna:

– Uppbygget av socialistisk feminism är akut och den måste vara internationell. Specifika kulturella skillnader och krav är inte annorlunda när det kommer till attacker från den chauvinistiska kapitalismen. Till och med de små förbättringarna försvinner när samhället görs om. 
– Vi ser hur nedskärningar i välfärden, såsom hälsovård och skola, och även sånt som rätten till abort, tas bort. Kliniker för abort stängs. Nätverk som stödjer kvinnor som utsätts för mäns våld får minskade bidrag. I Brasilien är det nu nollbudget i stöd till offer för våld i hemmet.