Libanon: ”Så många kriser på ett år”

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Offensiv har pratat med socialisten Tamer, som var aktiv i den enorma kamprörelse som skakade landet 2019.

Hur är situationen i Beirut, två och en halv månad efter den stora explosionen i hamnen? 
– Orsaken till explosionen var att en stor samling ammoniumnitrat hade lagrats i hemlighet i hamnen sedan 2014. Presidenten och hans stab visste om det, men ignorerade riskerna. 
– På grund av etablerade ansvariga politikers misskötsel är 35 procent av Beirut förstört, vissa delar mer än andra. 300 000 har blivit hemlösa, mer än 200 har dött och över 60 000 skadades. Uppskattningsvis är den ekonomiska förlusten motsvarande 2-2,5 miljarder dollar, på grund av att hamnen drabbades så hårt (upp till 80 procent ödelades). Små och stora företag har drabbats hårt.

Men explosionen är inte den enda katastrofen som har drabbat Libanon den senaste tiden?
– Innan explosionen var landet i kris, ekonomiskt och politiskt. Valutan har legat på 1 500 lira för en dollar åren 1992-2019, men nu sviktar det mellan 7 500 och 8 500 lira per dollar! Många har förlorat upp till 70 procent av sin lön, ingen har råd att köpa nåt, då hela ekonomin är beroende av och baserad på dollarn. 
– Bankerna har en reserv på 2 miljarder dollar som kan spenderas på råvaror som olja de närmaste 3 månaderna. Subventioner på bensin gör att priset ligger på 30 000 lira på 20 liter istället för omkring 80 000-100 000! Det finns ingen kollektivtrafik, alla kör bil. 

Hur är stämningen på gatan?
– För ett år sedan var det revoltstämning i Libanon, med historiska protester, men det dog ut. Etablissemanget och härskarklassen är starka och använder sekteristisk splittring som ett vapen mot arbetarklassen. Fråga vem som helst på gatan och de säger att de etablerade politikerna är korrupta och kriminella, men det finns inget alternativt system i sikte, inget politiskt program att samlas kring. 
– Individuella aktivister protesterar och försöker bygga upp revolterna från 2019, men det är svårt. Många politiskt aktiva är deprimerade, hopplösa, och kan bara tänka på den rådande pengakrisen och matbristen. De som har barn vill skicka dem i säkerhet utomlands, och många unga tänker på att fly landet, även de med jämförelsevis bra jobb, då lönerna är så osäkra. 
– Libanon producerar nästan inget själv, utan allt importeras. Explosionen skedde under en rådande ekonomisk och politisk kris, samtidigt som covid-19 härjar. 

Hur har coronakrisen påverkat Libanon?
– I mars 2020 fungerade karantänen okej; de som kunde jobbade hemifrån, men nu är den ekonomiska krisen större och vi är på väg in i en andra våg med tusen smittade om dagen samtidigt som libanesiska folkhälsomyndigheter säger att de hanterar krisen bra. 
– Det desperata ekonomiska läget har gjort att många ignorerar smittoriskerna bara för att överleva. Totalt har cirka 62 000 smittats av covid-19, med 520 officiella dödsfall.

Hur ser framtiden ut? Går revolterna från 2019 att återuppliva?
– Protesterna 2019 var hoppfulla, med jättestora demonstrationer och gemensamt hat mot etablerade politiker. Folk ropade ”Avgå alla!” och ville bli av med all korruption.
– Men på ett år har landet drabbats av så många kriser: covid-19, arbetslöshet, valutakrisen, varubrist, och explosionen. FN säger att 50 procent lever under fattigdomsgränsen. Folk är demoraliserade och kan bara fokusera på sin egen omedelbara överlevnad och då är det svårt att bygga eller återuppbygga fjolårets proteströrelse. 
– Just nu handlar det om att ta det en dag i taget. Men det är en politisk kris för etablissemanget också, så vi får se hur situationen utvecklas i framtiden.