I Stockholm, Göteborg, Karlstad, Kristianstad, Malmö, Piteå, Skellefteå, Gävle, Umeå, Uppsala, Västerås och Östersund demonstrerade tusentals mot Israels terrorbombningar i Libanon och Gaza på lördagen.
I Stockholm tog 2 000 demonstranter Kungsträdgården i besittning
och marscherade till Israels ambassad följt av USA:s. Vid polisens
kravallstaket överröstes ambassadsvillorna med öronbedövande
talkörer som ”Bojkotta Israel” och ”Palestina – Solidaritet”.
Långt ifrån den upploppsstämning som media beskrivit
samlade demonstrationen en enorm bredd av människor från hela
världen som Libanon, Palestina, Irak, Iran och latinamerika. Föräldrar
med barnvagnar, ungdomar och äldre, alla slöt upp.
En grupp Hizbollah-anhängare och folk från Irans ambassad
ropade sekteristiska talkörer som hetsade mot judar, vilket var
förkastligt och inte gynnar kampen mot imperialismen. De var framför
allt inte representiva, vilket manifesterades då andra gav svar
på tal genom att ropa ”Internationell solidaritet – arbetarklassens
kampenhet”.
En mycket hög kampstämning präglade även lördagens
demonstration i Göteborg. Men också tårar och frustration över
släktingar och vänner i krigszonen som fick utlopp. Mer än
2 000 människor deltog i manifestationen
Vänsterpartiets talare tog som enda lösning upp bojkott av
israeliska produkter, som vin, frukt och grönsaker, samt stopp för
allt svenskt samarbete med Israels regering.
Kommunistiska Partiets talare Ulf Nilsson skanderade ut kraftigt populistiska
hyllingar till ”frihetskämparna” i Hizbollah och därmed
den extrem-högerpolitiska islamism de står för.
En grupp irakier protesterade mot att de inte tilläts gå under
egna paroller i demonstrationen. Tyvärr fortsätter arrangörerna,
däribland Kommunistiska Partiet och Palestinska riksförbundet,
att försöka styra det politiska innehållet för andra
organisationer.
Till toner av latinamerikansk musik samlades över 1 000 personer
på Gustav Adolfs Torg i Malmö till en välorganiserad
och högljudd demonstration, arrangerad av Palestinska och Libanesiska
Föreningen.
Per Gahrton, miljöpartist och ordförande i Palestinagrupperna
talade om rasism och likställde Israels agerande med Sydafrikas
apartheid.
Efter en tyst minut för de som fallit offer i kriget skallade ropen –“Länge
leve intifadan” – och malmöartisten Behrang Miri framförde
en låt på temat våld och imperialism och fick med sig
folksamlingen.
–
Ta saker i egna händer! Låt klasskampen börja! gick refrängen.
Socialism i Piteå
I Piteå samlades 300. Bland talarna fanns Johannes Lundberg från
Rättvisepartiet Socialisterna, som också citerades i Piteåtidningen.
–
Kapitalismen kan varken ge palestinierna en egen stat eller nationellt
självbestämmande. Fredsavtalet kunde inte ens ge dem en bättre
levnadssituation. Tvärtom har situationen och förtrycket förvärrats.
I det Palestina som en gång var ett medelinkomstland lever idag
70 procent i fattigdom och arbetslösheten är tre gånger
högre än 2000.
Johannes förklarade också att arbetarklassens förmåga
att organisera sig självständigt från de högerpolitiska
islamisterna kommer att vara avgörande för mellanösterns
framtid.
–
Vi måste återknyta traditionerna från den första
intifadan som hade socialistiska inslag. Då appellerades kampen
till arbetare inne i Israel och enade protesterna över etniska gränser.
Israeliska arbetare attackeras också av staten Israel genom en
nyliberal politik, sade Johannes.
Demonstrationer runt om i hela världen visar hur Israels terrorbombningar
upprör och väcker till kamp. Men för att pressa imperialisterna
till reträtter krävs det mer. Hela fackföreningsrörelsens
ingripande världen över kommer att vara avgörande för
att stoppa krigsproduktion, och transporter, framför allt i Israel
och USA.
Mattias Bernhardsson