Arbetsgivarnas organisation, Svenskt Näringsliv, har gått till angrepp mot löntagarnas rättigheter på flera fronter de senaste åren.
I Vaxholmsstriden gav man omfattande stöd till kraven på att göra det möjligt för utländska företag att konkurrera med arbetskraft på utländska låglöneavtal. När de förlorade den striden började de också ropa på inskränkningar i strejkrätten, framförallt när det gäller sympatiaktioner.
Arbetsgivaroffensiv
Under de senaste åren har det också förekommit flera fall där fackligt aktiva har sparkats eller trakasserats av sina arbetsgivare, med arbetsgivarorganisationens stöd.Ett exempel är Connexs avskedande av tunnelbaneförarnas ordförande Per Johansson, som drivit krav på bättre säkerhet för anställda och resenärer (denna strid pågår fortfarande).
Med en arbetsgivarorganistation som är rustad för strid borde LO:s ledning svara på samma sätt.
I sina material inför valet pekar LO på de angrepp på löntagarnas rättigheter som Svenskt Näringsliv förbereder. Det gäller allt från försvagat anställningsskydd till begränsningar i strejkrätten.
Men istället har LO-ordföranden, lite i skymundan, öppnat för omfattande uppgörelser med arbetsgivarna efter valet.
Förbered för kamp
”Oavsett valutgången krävs överläggningar mellan parterna i en rad omstridda frågor och vi tänker pröva om arbetsgivarna på allvar vill vara med, säger Wanja Lundby- Wedin till LO-tidningen 10 augusti. Att tala om möjligheter till förhandlingar och uppgörelser om viktiga samhällsfrågor med en organisation som genomför ett frontalangrepp mot löntagarnas rättigheter, signalerar eftergifter utan strid över huvudet på fackets medlemmar.För fackligt aktiva gäller det att vara uppmärksamma på fortsättningen av LO-ordförandens utspel efter valet.
Fackföreningarna kommer att behöva rustas för strid mot Svenskt Näringsliv och inte för uppgörelser som riskerar att leda till eftergifter.
Krister Ahrén