foto: David Amsler / Flickr CC
Löften i valtider är lite värda – håll uppe trycket.
Sedan regeringen 2016 gav Försäkringskassan hårda besparingsdirektiv om en restriktivare tillämpning av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) får bara 2 av 10 enligt assistanskoll.se ett positivt besked på sina ansökningar om den statliga delen av assistansersättning (behov av personlig assistans mer än 20 timmar i veckan).
Tusentals personer och familjer som har fått stödet indraget har fått sina liv kringskurna och belastade då deras rättigheter till en jämlik tillvaro har tagits ifrån dem. Samtidigt har staten ännu en gång vältrar över stora kostnader på kommunerna som ansvarar för assistansbehov under 20 timmar i veckan.
Men tack vare en flerårig kamp, larmande opinionsbildning och att nedskärningarna av LSS uppmärksammats i valet kände sig regeringen tvingad att ge löftet ”att ta kostnaderna”.
– Det kan kosta 700 miljoner kronor, 1,5 miljarder eller mer. Vi är beredda att ta kostnaden, och bjöd in partierna till samtal efter valet. Då handlar det om att titta brett på frågan och att inte utesluta något som säkrar en assistans som ger trygghet, lovade en pressad och ansvarig barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) till SVT Nyheterna i valets slutskede.
Hallengren öppnade även för en lagändring som ger staten ett större ansvar för LSS.
Men trygg kan nog ingen vara. Efter valet kommer det att krävas fortsatt kampanj- och opinionsarbete för LSS, personlig assistans och en välfärd utan vinstintresse i offentlig regi.
