av Liv Shange Moyo // Artikel i Offensiv
En gruppvåldtäkt i en gångtunnel i centrala Luleå den 12 september har återigen fört upp frågan om våldtäkt och mäns våld mot kvinnor i ljuset. Hur ser det ut, vad grundar det sig i och hur kan vi göra oss av med det?
Polisen har än så länge lämnat mycket sparsamma uppgifter om gruppvåldtäkten som anmäldes natten mellan den 11 och 12 september. Det som framkommit är att en kvinna överfölls av flera män i g/c-tunneln på Varvet i Luleå omkring kl 01. Inga gripanden har skett och vittnen söks.
Belle från Unga Socialister, som anordnar en manifestation mot sexism och rasism den 3 oktober, kommenterar:
– Jag jobbar nära platsen där den här våldtäkten hände, och det känns väldigt obehagligt. Jag jobbar ofta stängning – ensam kl 23 – och måste gå ensam genom stan och genom Örnäset där det också skedde en överfallsvåldtäkt nyligen. Så det här känns verkligen otryggt.
I Sverige undviker en av fem kvinnor att röra sig ute efter mörkrets inbrott av rädsla för överfall och trakasserier. Faran är uppenbarligen verklig, men överfallsvåldtäkter utomhus, som den i Luleå, är undantaget.
De allra flesta anmälda* våldtäkter har skett inomhus. Oftast är förövaren en man offret är bekant med – år 2019 var det fallet i 73 procent av de anmälda våldtäkterna. Samma år handlade 32 procent av de anmälda våldtäkterna om övergrepp av den egna partnern (allt enligt Brottsförebyggande Rådet).
Den vanligaste formen av dödligt våld mot kvinnor är också att misshandlas till döds av den man är eller har varit i parrelation med.
Traumat mot den utsatta kvinnan kan inte göras ogjort, men vad kan göras för att förhindra att fler utsätts? Några initiativ som har tagits sedan tunnelvåldtäkten visar vägen.
Personalen på Coop Varvet, som ligger ett par hundra meter från gångtunneln där våldtäkten begicks, har kommit överens om att ingen som jobbar stängning ska behöva gå ensam från jobbet. Lars Bjersing, skyddsombud för Handels i butiken, berättar om initiativet:
– Självklart har detta fruktansvärda överfall spritt rädsla på jobbet. De flesta som jobbar hos oss är unga kvinnor som går eller cyklar till jobbet. Vårt försök att få alla att känna sig trygga på vägen hem bygger på solidaritet mellan arbetarna.
Det här initiativet från golvet visar vilken skillnad kämpande fack skulle kunna göra.
Tjejjouren i Luleå har startat ”powerwalks” varje måndag med start just vid gångtunneln, som ligger alldeles intill deras lokal.
Att ta plats tillsammans, vägra pressas bort från offentliga platser, är en klassisk kvinnokampsmetod.
Båda initiativen pekar på styrkan i att organisera sig, i solidaritet och gemenskap.
Förutom att vittna om, säga ifrån mot och pressa tillbaka sexismen, kräver kampen mot våldtäkterna också en organisering som ser våldets rötter i det sjuka, splittrande klassamhälle som kapitalismen utgör.
Den maktutövning som våldtäkterna utgör är del av den övergripande maktstrukturen – som upprätthålls delvis just av det här våldet – som slår fast att män är överordnade kvinnor, och har rätt att kuva och straffa in kvinnor i ledet genom att brutalisera just den känsligaste delen av ens kropp och inre liv.
Forskning och marxismens analys har visat att förtrycket av kvinnor uppkom sammanvävt med uppdelningen av tidigare jämlika och jämställda samhällen i klasser, med maktutövning genom institutioner som stat, familj, giftermål (för cirka 10 000 år sedan).
Sedan dess har samhället och förtryckets former förändrats gång på gång. Kampen från kvinno- och arbetarrörelsen har knuffat tillbaka det, och stärkt medvetenhet, självförtroende och kampvilja, men så länge samhällsordningen bygger på utsugning, hierarkier och våld kommer sexuellt våld att vara ett vapen för att hålla halva världens befolkning i en extra uppsättning bojor.
Coronakrisens nedstängningar och restriktioner har i år betytt omedelbara slag mot kvinnor som dels ofta stängts in med sina förövare, dels blivit av med jobb, inkomst och/eller bostad.
När den krisande kapitalismen nu hotar att undergräva kvinnors ställning ytterligare ökar risken för våld mot kvinnor och organiseringen för att stoppa det, liksom för lika lön, värdig sjukersättning, pension, bostad och jobb åt alla också trappas upp – och vävs samman med kampen för en socialistisk värld, där vi till slut kan skapa förutsättningarna för att göra upp med alla former av förtryck.
*Mörkertalet är stort vad gäller våldtäkt – endast en minoritet av våldtäkter polisanmäls. När förövaren är den du älskar eller någon annan som står dig nära är benägenheten att polisanmäla väldigt låg, medan den är högre när förövaren är en okänd person. I verkligheten är överfallsvåldtäkterna alltså en ännu mindre andel.
Unga Socialister mot rasism och sexism
Lördagen den 3 oktober organiserar Unga Socialister i Norrbotten ett torgmöte mot rasism och sexism i Luleå. Det är gymnasieelever som har tagit initiativet efter en uppmärksammad överfallsvåldtäkt i Luleå och ökande rasistisk propaganda i media och från etablerade partier. Torgmötet är en del i att bygga vidare på den antirasistiska rörelse som väcktes i och med Black Lives Matter-protesterna i somras.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.