Lyckade digitala möten med RS

av Vilgot Karlsson & Åsa Karlsson // Artikel i Offensiv

Söndagen den 5 april arrangerade Rättvisepartiet Socialisterna ett digitalt stormöte med rubriken ”Sätt kapitalismen i karantän” för att diskutera coronakrisen och ge vårt socialistiska svar. Mötet sändes live på Facebook och Youtube, och följdes av två separata diskussioner via videosamtal genom appen zoom, där den ena fokuserade på arbetsplatserna och den andra på ungdomsorganisering. 

Elin Gauffin från Rättvisepartiet Socialisternas inledde stormötet med att säga att ”i en tid av katastrof samlas vi för att ta stöd av varandra, för att diskutera vad som gick fel och vilket samhälle vi måste bygga ur den här krisen” och förklarade att även om samhället stängs ner gör inte socialismen det.
Hon tog upp den ökade nationalismen från världens makthavare, inklusive EU:s falska solidaritet, och liknade de stängda gränserna och bråk om skyddsutrustning vid att hälla bensin på en brasa. Hon talade också om vikten av att kanalisera miljontals människors oro kring den rådande krisen och de auktoritära trenderna till att formera en vänsterinriktad antikapitalistisk kamp för att få de demokratiska rättigheterna tillbaka och hålla undan fascismen och den oundvikliga ekonomiska depressionen.
Hon avslutade med att säga att RS kommer att fortsätta mobilisera mot den nyliberala utsugningen av vård och välfärd, mot rasismen som bubblar upp överallt, och mot den dramatiska ökningen av mäns våld i hemmet. 

Johan Sand, sjuksköterska som jobbar på en av tre nya intensivvårdsavdelningar på Karolinska Sjukhuset i Huddinge, vittnade om läget inom vården. Han berättade hur den offentligt ägda vården har lyckats omorganisera och ställa om fortare och mer omfattande än någonsin, med en oerhörd ökning av intensivvårdsplatser.
Detta har lyckats genom att avboka icke livräddande operationer, förflyttning av personal med ansvar för narkos och operationer till intensivvården och genom ett nytt krislägesavtal påskrivet av Kommunal, Vårdförbundet, Läkarförbundet samt Sveriges Kommuner och Regioner. Det innebär att man jobbar 12-timmarspass med 48-timmars arbetsvecka, dock med tillfälligt högre lön.
Han jämförde också den offentliga vården som har ställt om mycket snabbt och effektivt med den privata som inte alls har varit drivande i omställningen utan mest bidragit med personal.
Han avslutade med att betona styrkan i att ha offentlig vård, apotek, läkemedelsproduktion med beredskap och stora lager jämfört med svagheten i den kortsiktiga vinstdrivande vården som försvårar tillgången till bra sjukvård. 

Liv Shange Moyo, en av RS ledamöter i Luleå kommunfullmäktige, talade om RS krav på stora ekonomiska satsningar på vård, skola, äldreomsorg, kollektivtrafik och klimatomställning, som tidigare har förlöjligats eller omöjligförklarats men som nu har visat sig vara både möjliga och nödvändiga.
– Det som sker nu ger en glimt av de massiva resurser som undanhålls välfärden och gjorts oåtkomligt för det som är viktigast i samhället. Vi har fått se en glimt av den omställning av produktionen som kan och måste göras, sa Liv och fortsatte:
– Var ska resurserna riktas? Vem ska stå för notan för de stora stödpaketen? Det här kommer att vara explosiva stridsfrågor de närmaste månaderna och åren.

Kristofer Lundberg berättade om coronakrisen internationellt och hur den har påverkat arbetare och fattiga. Han tog upp om hyresgäster i New York, USA och i Toronto, Kanada som uppmanar till hyresstrejk för att man inte har råd att betala, om studenter i Bristol i England som har osäkra bostäder och visstidsanställningar, om strejkande livsmedelsarbetare i Belgien och Frankrike och metallarbetarna i Italien, om vårdanställda som strejkar i Papua och arbetare som strejkar i Zimbabwe för rätten till skyddskläder.
Han talade också om det orimliga i att lägenheter och hotell står tomma, medan hemlösa och trångbodda riskerar att smittas, och betonade att vi kommer att märka effekterna av krisen på arbetarklassen i flera årtionden framåt, vilket vi måste förbereda oss för nu. 

Katja Raetz, sjuksköterska på en vårdcentral med ansvar för äldre och kroniskt sjuka berättade om läget i primärvården. Hon berättade om katastrofen inom vården som har sin grund i att vi lever i ett system som har avvecklat den gemensamma välfärden, upphandlat och konkurrensutsatt vård och omsorg som skulle behövt planering efter behoven.
Hon talade också om de växande klyftorna i Sverige, där forskningen visar att ens ekonomiska situation har en stor inverkan på hälsa och livslängd, och avslutade med att säga att RS visar vägen framåt ut frustrationen, visar alternativet till kapitalismens kaos, ett socialistiskt alternativ med demokratisk planering på golvet som kan ge förutsättningar för personalen att tillsammans placera resurser där de behövs, vilket gäller både vården och samhället i stort. 
Petri Myllykosky, bussförare och fackligt aktiv, avslutade stormötet med att läsa upp RS kravlista för coronakrisen. 

Det var en imponerande bredd hos oss som deltog på det fackliga/arbetsplatsmötet, när det gäller fackförening, arbete, erfarenheter av coronakrisen fram till nu med mera.
Diskussionen visade klart hur viktigt det är att vi är väl förberedda, pålästa och aktiva, har gemensamma krav och stöttar varandra – inte minst genom att skriva om dagsläget på olika arbetsplatser, göra intervjuer med personal och brukare och göra allt vi kan både lokalt och globalt för det vacklande kapitalistiska systemet ersätts med en mer rättvis och medmänsklig värld, inte ”business as usual”.

Just precis nu ser vi hur viktigt det är med facklig organisering och många har nu gått med, i rädsla för en osäker framtid. Skyddsombud har redan stoppat arbetet på flera arbetsplatser som inte har tillräcklig skyddsutrustning eller skyddsrutiner, men många tvingas arbeta mer eller mindre oskyddade, inte minst inom vård och omsorg.
Personal inom privata äldreboendena och hemtjänsten, dagliga verksamheter och boenden inom LSS är extra känsliga, då det alltför ofta finns inte skyddskläder eller ens handsprit.
Myndigheterna talar om krisläge och nationell samling, något en hel del chefer och privata vårdgivare tolkar som att varken kollektivavtal eller arbetsmiljölagar gäller. Många med osäkra anställningar, deltidsjobb eller så kallade gigjobb undrar nu hur de ska ha råd att betala hyra och andra räkningar.

Få av oss som deltog på mötet har arbeten som kan utföras hemma. Inom handeln, vården, skolan, omsorgen och kollektivtrafiken finns det liknande problem nu, där personal förväntas jobba extra mycket, lägga om sina tider, täcka upp frånvaro, jobba utan skydd – ofta utan extra ersättning, bara grundlön.
Det är de senaste 30 årens högerpolitik med ständiga nedskärningar och privatiseringar som har förvärrat krisen, med ökade ekonomiska klyftor där de rika har blivit ännu rikare och privata företag har kunnat inkassera enorma vinster från vård, skola och omsorg.
Och nu har regeringen öppnat sitt ”Joakim von Anka”-valv med hur mycket pengar som helst, men de går inte till arbetare, sjuka, pensionärer eller utblottade. Banker, rika, storföretag och aktieägare ska lyftas upp medan vi andra förväntas bita ihop och gneta på.
Men vi är bra på att organisera! Ensam är inte stark, tillsammans ska vi ställa våra krav och visa kollektivets kraft!