av Stefan Lundqvist // Artikel i Offensiv
– Vi ska inte ha några fattigpensionärer, det är ovärdigt.
Karl-Petter Thorwalsson, LO:s ordförande, i DN
– De som har varit med och byggt landet genom sitt arbete har lagt grunden för vår gemensamma välfärd. De har rätt till en trygg ålderdom. Något annat duger inte i det starka samhället.
Ardalan Shekarabi, S, socialförsäkringsminister i Aftonbladet debatt
Två bombastiska utspel med moralisk hög svansföring i januaris politiska skyltfönster från toppar i den så kallade arbetarrörelsen. Viljeyttringar som förpliktigar.
Den socialdemokratiska ministern lanserar en höjning av pensionen med 200 kronor i månaden för de med den allra lägsta pensionen, garantipensionen. En skamligt låg summa som snabbt försvinner i till exempel en hyreshöjning, behov av nya skor, lite bättre mat någon dag.
I samma debattartikel (Aftonbladet den 1 januari) meddelade Ardalan att regeringen höjer taket för rätten till bostadstillägg från 5 600 kronor till 7 000 kronor. Det är med dagens höga hyressättning fortfarande lågt, men välkommet då bostadstillägget spelar stor roll för pensionärers boende och möjlighet till att kunna betala hyran.
Men detta är det enda i rena pengar till pensionshöjning som regeringen levererar i år. Resten är viljeyttringar och inte ens löften till pensionärerna. De säger att målet är att alla ska få 70 procent av sin tidigare årslön i pension. Idag ligger pensionen i snitt på 55 procent av tidigare inkomst. Minst 12 procent av landets pensionärer är enligt Pensionsmyndigheten och PRO idag ”fattigpensionärer”. 80 procent av dessa är kvinnor.
S och LO nämner en vag och svag åtgärd mot målet 70 procent – att höja pensionsavgiften (del av arbetsgivaravgiften) från 17,5 procent till 18,5 procent. En höjning som arbetsköparna alltid i så fall kräver ska tas från ”löneutrymmet”.
S och LO säger sig vilja ”ta strid” för värdiga pensioner. Vilken strid, hur, när och framför allt tillsammans med vilka ska den kampen föras? Med utspelen tycks de vilja säga ”Lyssna på vad vi säger, inte på vad vi gör”.
S-MP-regeringen vänder sig idag till borgarklassens partier. Ett samarbete i form av januariavtalet som duschar de rika med ännu mer pengar, förmåner och eftergifter. Värnskatten slopas och möjligheten till RUT-avdrag utökas. Fattigpensionärerna däremot får nöja sig med skrivningar från regeringen om att de nu ställer ”skarpare krav” på myndigheten som handlägger den långa kön av ansökningar av bostadstillägg.
LO och Svenskt Näringsliv förhandlar just nu förutom löner även avtalspensionerna. Idag beräknas LO-förbundens avtalspensioner på den inkomst arbetaren har gjort mellan 25 och 65 års ålder. LO kräver att åldersgränsen slopas och menar att en ung arbetare då skulle få 1 000-2 000 kronor mer i månaden vid sin pensionering.
Sedan tingsrätten friade fondbolagets Allras finansvalpar trots att de hade snillat pensionärer på sitt premiepensionssparande ställer Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr i DN-debatt den 21 februari sig kritiskt frågande om privatpersoners pengar i fortsättningen ska läggas ut på fondtorget för pensionssparande:
”Det motiverar i sin tur frågan om staten och kollektivavtalsparterna framåt borde använda sig av värdepappersfonder i pensionssystemen på det sätt som görs idag.”
Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna säger att det krävs mobilisering till kamp för en kraftig höjning av pensionerna och att dagens illa fungerande pensionssystem med spekulativ premiepension skrotas.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.