av Liv Shange Moyo // Artikel i Offensiv
Det är bara februari, men redan har åtta kvinnor dödats som ett resultat av mäns våld mot kvinnor.
Den 21 februari dog en 75-årig kvinna till slut av de svåra brännskador hon hade åsamkats den 10 januari. Hon blev den åttonde kvinnan som misstänks ha dödats av en man i Sverige i år. Ytterligare fyra kvinnor är försvunna sen årets start.
Den 75-åriga kvinnan brännskadades svårt vid en brand i bostaden, i en by utanför Gällivare, den 10 januari. Hennes sambo greps för mordbrand och försök till mord. Nu ändras brottsrubriceringen till mord, efter att kvinnan dött av sina skador nästan sex veckor senare. Enligt NorrMedia misstänker polis och åklagare att mannen i 80-årsåldern har hällt bensin över kvinnan och tänt på. Han ska ha sagt till räddningstjänsten att han ”var så jäkla less på henne”.
Ytterligare sju mord på kvinnor, begådda mellan den 4 januari och 7 februari, utreds just nu. Samtidigt har sammanlagt fyra kvinnor försvunnit och ännu inte hittats sen årets början. Brott misstänks i flera fall.
Den fruktansvärda takt som mäns mord på kvinnor slagit an 2022 bådar för ett nytt blodigt rekord. I snitt mördas varje år 16 kvinnor i Sverige av män de har stått nära. År 2021 var de 14. De efterlämnade 24 minderåriga barn, varav flera blev vittnen när pappa dödade mamma.
De flesta kvinnor dödas i sitt sovrum, i sitt eget hem. Den vanligaste utlösaren till morden är att kvinnan vill lämna mannen eller nyss har gjort det. Av 19 mord på kvinnor av män de var eller hade varit i ett parförhållande med under 2016-2017 begicks 15 i samband med att hon försökte avsluta förhållandet, enligt Socialstyrelsen.
Mannens kontroll över kvinnan är alltså en nyckelfaktor när män mördar kvinnor, en faktor som är genomgående i hela kedjan av mäns våld mot kvinnor. Kontrollen av kvinnors sexualitet och liv är också en genomgående grundpelare i könsmaktsordningen som både uttrycks i och upprätthålls genom mäns våld.
De flesta män som utsätter närstående kvinnor för våld är ostraffade. Omkring en fjärdedel av männen som mördar kvinnor är tidigare dömda för våldsbrott, en betydligt lägre andel än för andra typer av mord. Ungefär hälften av kvinnorna som mördas av män har tidigare polisanmält mördaren för våld. Många som anmäls döms inte och mycket våld fortgår oanmält. Forskning visar att det oftast är kulmen på en lång kedja av våld i olika former när en kvinna mördas, enligt Nationellt Centrum för Kvinnofrid.
Kontrollen av kvinnors sexualitet och liv är också en genomgående grundpelare i könsmaktsordningen som både uttrycks i och upprätthålls genom mäns våld.
Flera uppmärksammade domar mot män har också fallit under 2022. Bland annat fastställde Svea Hovrätt den 15 februari domen mot den så kallade Nytorgsmannen – ett femårigt fängelsestraff för 35 olika brott mot 19 av de 24 kvinnor som var målsägande. Han friades alltså på flera punkter, och en rad ”förmildrande omständigheter” inklusive att han har en NPF-diagnos, togs med i beräkningen. Det egentliga straffvärdet på brotten han fälldes för var dryga 15 år, men rätten gav honom en rejäl straffrabatt:
”På två åtalspunkter får han först rabatt för att det är samma offer som utsatts, sedan får han i den totala sammanvägda bedömningen ytterligare en rabatt på tio år”, kommenterade författaren Katarina Wennstam på instagram.
Rättsväsendets signalerande att kvinnors liv och sexualitet inte är så mycket värda gör med rätta många arga. Varken straffen, utredningarna eller de förebyggande åtgärderna som regeringen aviserar kommer att kunna åstadkomma syftet: att ”mäns våld mot kvinnor ska upphöra” – inte så länge regeringen leder en stat som gång på gång sviker kvinnor i domstolarna, i socialtjänsten och i grundläggande skydd, och inte så länge kvinnoförtrycket i samhället matas genom allt otryggare jobb, marknadisering av bostäderna och andra attacker på välfärden som slår hårdast mot kvinnor.
Rättsväsendet och staten i stort både reflekterar och upprätthåller ordningen i det ekonomiska systemet som bygger på de fås utsugning av de många, på att söndra och härska, på kvinnors underordning genom obetalt arbete, objektifiering, kontroll och våld.
Mäns dödliga våld mot kvinnor har minskat sen 1970-talet, troligtvis som ett resultat av kvinnors starkare ställning i samhället, enligt Nationellt Centrum för Kvinnofrid.
Kvinnostrejkerna som snart pågått under ett års tid skulle behöva växa till en ny mäktig våg av feministisk kamp som tar strid mot våldet och för att slå sönder grunderna för det genom att bygga proteströrelser som länkar med arbetar- och välfärdskamp, för en socialistisk samhällsomvandling som kan ge grund för ett verkligt mänskligt samhälle utan förtryck.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.