Marknaden orsaken till stigande elpriser

av Offensiv

Elpriserna i södra Sverige har skjutit i höjden under hösten. I södra Sverige kostade en kilowattimme under september tre gånger så mycket som ifjol. Priserna väntas stiga mer i vinter. Stigande priser och osäkerheten kring hur stabilt elsystemet kommer att vara i framtiden är ett avslöjande exempel på marknadens oförmåga att lösa samhällsproblem.

När elmarknaden avreglerades i mitten av 1990-talet var den politiska målsättningen tydlig. Konkurrensen skulle pressa ned elpriserna och skapa en balans mellan utbud och efterfrågan. Avregleringen kompletterades senare med en uppdelning av landet i fyra elprisområden. 
Tanken var att om det skulle bli brist på el i en del av landet skulle priserna stiga och det skulle få fart på produktionen av mer el.

Vi ser att resultatet har blivit ett helt annat än när avregleringen genomfördes i samförstånd mellan S-regeringen och den borgerliga oppositionen. Det första som hände var att det mesta av den reservkraft som fanns i landet avvecklades. 
Att ha tillgång till reservkraft för extrema toppar i förbrukningen är nödvändigt för att elsystemet ska fungera, men det är inte lönsamt för det bolag som driver kraftverket. Samhället har därför fått kliva in via Svenska kraftnät och upphandla reservkraft för att förhindra att det blir problem med elförsörjningen på kalla vinterdagar.
Utbyggnaden av ny elproduktion har varit extremt ryckig och har verkligen inte skett där de största behoven av el finns. Den stora utbyggnaden av vindkraft, som vi har sett under det senaste årtiondet, har främst skett i norra Sverige trots att det finns ett stort överskott på el där. 
För elbolagen har det varit mer intressant att bygga i områden där det går att bygga mycket stora och därmed lönsamma vindkraftparker än att utgå från var det finns behov av mer el. Detta har bäddat för att det allt oftare finns ett underskott på el i landets södra delar som måste täckas av elimport.

Här finns den grundläggande förklaringen till att priserna har skjutit i höjden nu under hösten. När delar av elen som används i södra Sverige hämtas från Centraleuropa anpassas elpriset till den högre prisnivån i detta område. Att prisökningarna blivit så stora just i höst beror på att priserna på både gas och kol har stigit, vilket driver upp elpriserna i Centraleuropa.
Men med så höga priser borde väl marknadskrafterna fungera? Nu borde det väl byggas nya vindkraftverk och monteras solpaneler som aldrig förr i Syd- och Mellansverige? Inte alls. De senaste prognoserna från vindkraftbranschen visar på ett minimalt intresse för att bygga nytt i söder. Den förklaring som ges är att de stora prissvängningarna gör att bolagen tycker att det är för osäkert att investera.

De stora elbolagen har också visat sig oförmögna att långsiktigt lösa problemet med att balansera den växande andelen vindkraft och sol­energi. Problemet med dessa energikällor är att elproduktionen kan variera kraftigt beroende på väder och vind. Det finns en rad tekniska lösningar för att hantera problemet. Pumpkraftverk, vätgasproduktion, och styrning av elanvändningen för att minska förbrukningstopparna är några exempel. 
Problemet är att det är mycket mer lönsamt att bara fortsätta att bygga ut elproduktionen med den billigaste tillgängliga tekniken, vilket idag är vindkraft på land, än att satsa på sådant som gör att elsystemet i sin helhet kommer att fungera.
Det som hände i Texas förra vintern, där elsystemet kollapsade under en köldknäpp och där vissa områden var utan ström i flera veckor, visar den yttersta konsekvensen av vad som kan hända när marknaden får styra något som är så komplicerat som att förse ett modernt samhälle med el.

Det kommer att krävas att samhället tar över kontrollen av elproduktion och elnät för att garantera någorlunda stabila priser på el och ett elsystem som styrs av var behoven finns och inte var det för tillfället är mest lönsamt att investera.