Massarbetslöshet – guldregn över de rika

av Elin gauffin // Artikel i Offensiv

När pandemin kom så testades de ekonomiska systemet. Regeringar tvingades uppgradera vårdens betydelse och dra ner på andra verksamheter. Kapitalismen svarade med att krascha.

Världen var på väg in i en ekonomisk nedgång redan innan covid-19. Regeringarnas och centralbankernas åtgärder mot “den stora recessionen” 2008-2009 var främst att skaffa fram billiga pengar genom låga räntor och minusräntor, trycka pengar samt gigantiska åtstramningspaket där välfärden, arbetare och fattiga fick betala priset. Resultatet blev gigantiska skuldberg, aktiebubblor och skenande bostadspriser. Det var upplagt för en smäll.

När länder stängde ner tvärnitade ekonomin och raset 2020 blev det djupaste på decennier. Enligt Världsbanken är dagens kris den mest omfattande på 150 år. Världens BNP förutses minska med 5,2 procent i år. EU minskar med 7,5 procent. Återhämtningen blir lång och instabil.

Svensk ekonomi föll med historiska 8,3 procent för andra kvartalet i år (BNP). Det var det andra djupaste fallet i Norden, efter Danmark. Snittet i EU var ännu större – 11,7 procent – vilket är det största fallet sedan mätningarna började 1995.

Sveriges ekonomi är extremt exportberoende. När Europa har öppnat upp något har många svenska företag fått ökad orderingång. Konjunkturinstitutet spår att BNP stiger tredje kvartalet jämfört med andra och ökar med 4 procent, och därefter kommer stiga med 1 procent det fjärde. För hela året spår de att BNP minskar med 3,5 procent.

Allt är dock väldigt osäkert. Just nu sker en snabb smittspridning i Europa och Sverige. Det kan innebära att återhämtningen går långsammare än vad prognosmakare hoppats. Stockholmsbörsen backade med 6 procent för oktober, osäkerheten med smittspridningen uppges vara orsaken. Därmed bröts den osmakliga trenden att börserna rusat i höjden sex månader i rad samtidigt som sjukdomar, hunger, massarbetslöshet och lidande vuxit i samma takt.

Sedan början av mars har 107 620 människor varslats om uppsägning. 457 949 människor är arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,8 procent. Arbetsförmedlingen tror att en halv miljon kommer vara arbetslösa – 9,6 procent – innan det vänder under första kvartalet 2021.

Men för hundratusentals kommer det inte att vända. Svensk arbetsmarknad har blivit hårdare. Antalet långtidsarbetslösa steg redan innan pandemin till 267 000 vilka nu har ännu mindre chans.

Gymnasisterna 2020 gick inte bara miste om sina studentfester. De fick en mörk framtid framför sig. Arbetslösheten bland ungdomar 18-24 år är nu 12,3 procent. Att svensk kapitalism inte har något problem med massarbetslöshet på 6-7 procent även i högkonjunkturer som vi har sett de senaste åren är i sig ett mått på systemets cyniska människosyn. Företagen kan på så sätt alltid pressa sina anställda med hotet om att ersättas av någon från arbetslöshetskön om de inte går med på hårdare krav. Bland årets alla varsel är det kanske varslet av 4500 arbetsförmedlare som sticker mest i ögonen.

En anledning till att arbetslösheten inte har stigit ännu mer det här året är att en del av neddragningarna har skett på annat sätt: korttidspermitteringar, sjukskrivningar och vab-dagar. I slutet av våren var 240 000 permitterade och 113 000 i september.

“När riksbanken inleder sina köp av företagsobligationer fortsätter det gigantiska monopolexperimentet och trenden med att ösa resurser över samhällets minst utsatta”, skrev ekonomijournalisten Andreas Cervenka i september och kallar det förmögenhetsöverföringar från fattiga till rika som får passera utan kritik.

Det är hemligt vilka företagsobligationer som riksbanken köper i de två senaste paketen till företagen på 10 och 32 miljarder. I början av pandemin ställde riksbanken 500 miljarder till förfogande, som bankerna kan använda för att låna vidare. 165 miljarder har använts.

Störst rusning har det varit efter bostadsobligationer. Riksbanken har hjälpt storbankerna att finansiera deras bolån med 85 miljarder. På det sättet har staten sett till att bostadspriserna och bostadsbubblan fortsatt att stiga. I andra änden växer hemlöshet och trångboddhet.

Föga överraskande kan bankerna därmed fortsätta redovisa fantasivinster. Swedbank och SEB har vardera drygt 5,8 miljarder i rörelsevinst och Handelsbanken följer tätt efter med 4,6 miljarder. Det statliga guldregnet har blåst upp börskurserna.

Regeringen sänkte arbetsgivaravgifterna till en kostnad på 33 miljarder. Staten tog över sjuklöneansvaret och bidrog med omställningsstöd. Därtill permitteringsstödet, 28 miljarder. Nu misstänks 2000 av de företag som fått permitteringsstöd för fusk. De har fortsatt att dela ut pengar till aktieägarna trots att de mottar statligt stöd.

Ett av företagen är Volvo, som är på gränsen till rent fusk och långt över gränsen när det gäller anständighet. Företaget tog både emot permitteringsstöd och sade upp 4100 anställda. Därefter avslutade de stödet, bara för att nu redovisa en rörelsevinst på 7,5 miljarder – 9,8 procents vinstmarginal.

På ett sätt liknar nu kommuner och regioners ekonomi företagens. Efter att staten har tillfört 50 miljarder till kommuner och regioner har kommunerna 30 miljarder i överskott och regionerna 9 miljarder, men nedskärningarna fortsätter. Nästan alla regioner har stora sparpaket i vården och i kommuner skärs det på skolor, fritidsgårdar och mycker mer.  Hur kan det vara möjligt?

Kommunerna har haft ökade kostnader under pandemin i form av vårdkostnader, skyddsmaterial, socialbidragsutbetalningar etc. Men stängda bibliotek, dagverksamheter, gymnasieskolor samt inställd hemtjänst har lett till minskade utgifter. Nu måste allt sättas igång, och tillbaka till samma nivå som innan krisen räcker inte. Eftersom det både är en ekonomisk kris med massarbetslöshet och en social kris tillsammans med en åldrande befolkning behövs mycket mer verksamhet. Kommunerna säger fortfarande att pengarna inte räcker till de långsiktiga investeringar som behöver göras.

Utslagningen på arbetsmarknaden, psykisk ohälsa till följd av isolering, ökat drogmissbruk, depression till följd av covidsjukdom, ökat våld i hemmet – allt detta ökar på det stora berg av vård som samhället borde rustas för. Därtill kommer uppskjutna operationer och inställda vårdbesök som i sig skapar stort fysiskt och psykiskt lidande

Regeringen och riksbanken har totalt utlovat och ställt till förfogande 1 200 miljarder kronor i stödåtgärder vilket är historiskt mycket. Löfven kallade budgeten en sjujäkla satsning på välfärden. Som redan konstaterats är det långt ifrån tillräckligt och även efter att budgetdisciplinen övergetts så fortsätter attackerna på välfärd och arbetarnas rättigheter.

Fackföreningar och sociala rörelser måste på allvar ta lärdom från tidigare epoker och rusta till ett motstånd med strejker och massdemonstrationer, som ett led i kampen för att avskaffa kapitalismen. ■