Massarbetslösheten: Bestående och långvarig

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Under årets första veckor har arbetslösheten fortsatt att öka och även antalet varslade har blivit fler. Det finns tyvärr inga tecken på att arbetslösheten minskar under 2021, trots att de ekonomiska prognoserna blir allt mer optimistiska.

Ifjol ökade arbetslösheten väldigt snabbt. I mars 2020 varslades drygt 42 000 personer om uppsägning. Det är mer än dubbelt så många som den högsta noteringen en enskild månad under finanskrisen. 
Den omfattande varselvågen och uppsägningarna av visstidsanställningar i förtid resulterade i en snabb uppgång av arbetslösheten andra kvartalet 2020, och arbetslösheten har därefter stabiliserats kring 9 procent. Arbetslösheten har stigit i Sverige under 2020 och var 9,1 procent det tredje kvartalet. ”Detta är den högsta arbetslösheten sedan 1990-talskrisen och något högre än den högsta nivån som noterades ett enskilt kvartal under finanskrisen” (Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget december 2020).
Särskilt snabbt ökade ungdomsarbetslösheten. Bland personer 15–24 år uppgick arbetslösheten det tredje kvartalet 2020 till 27 procent.
I december 2020 var 447 000 arbetslösa. Av dem hade 175 000 varit arbetslös i ett år eller längre – 24 000 fler än i december året innan. 

”Den höga arbetslösheten är dessutom bara toppen av ett isberg. På grund av sjukskrivningar, permitteringar och undersysselsättning på rekordnivåer är fallet i arbetade timmar mycket större än vad arbetslöshetsutvecklingen ger vid handen. Detta är en väsentlig skillnad mot finanskrisen, då många blev arbetslösa men arbetstiden för de som fick behålla jobbet var nära oförändrad”, som LO-ekonomerna skrev i en debattartikel rubricerad Vaccinet löser inte arbetslösheten i Dagens Arena den 16 december.
Det är därför stor risk att arbetslösheten förblir hög och att allt fler slås ut, vilket har varit fallet vid tidigare kriser.
I en för övrigt väldigt optimistisk prognos om svensk ekonomi 2021 skriver Swedbanks ekonomer i bankens senaste prognos, som publicerades i förra veckan, att: ”Arbetslösheten är hög och även om arbetsmarknaden klarat den andra smittvågen bättre stiger nu arbetslösheten åter något. Vändningen kommer att dröja ännu ett tag och arbetslösheten väntas förbli envist hög under de närmaste åren, inte minst långtidsarbetslösheten.”

Massarbetslösheten består trots att Swedbank räknar med vaccineringen får ekonomin att gå uppåt redan under andra kvartalet i år, men det är ytterst osäkert. Inom stora delar av samhällsekonomin är det långt till en återhämtning. Ekonomin är extremt tudelad och den ökade exporten kan inte ensamt hålla den uppe. 
Medan många industriföretag rapporterar om ökad orderingång och produktion samt kraftiga vinstökningar märks ingen ljusning i den hårt drabbade tjänstesektorn. Till skillnad från finanskrisen som framför allt slog mot industrin har denna kris främst drabbat tjänstesektorn och särskilt besöks­näringarna.
Dessutom finns det risk för fortsatt smittspridning, nya variationer på viruset och att vaccineringen dröjer till följd av brist och kaos.

Utan de statliga insatserna och korttidsarbete samt att fler har börjat studera på komvux och högskola (50 000 fler i höst än tidigare) skulle arbetslösheten ha varit betydligt högre. 
Om och när de ekonomiska hjulen börjar rulla igen kommer det inte att följas av nyanställningar, utan de som har beviljats korttidsarbete kommer successivt att gå upp i arbetstid.
För att bekämpa massarbetslösheten krävs stora, omedelbara offentliga jobbsatsningar på välfärd, infrastruktur och grön omställning samt förkortad arbetstid. Och det brådskar.