Med Nato blir Sverige osäkrare

av Robert Bielecki // Artikel i Offensiv

”Sveriges medlemskap kommer göra oss alla starkare och säkrare”, tycker Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg när nu Ungern har röstat för att Sverige ska ingå i krigsalliansen Nato. Men ett svenskt deltagande i en allians för ökad osäkerhet, militarism, död och upprustning av det vapenindustriella komplexet skapar varken eller.

För att Ungern, med den halvfascistiske Victor Orbán i spetsen, skulle gå med på att ratificera ett svenskt Natomedlemskap har det pågått förhandlingar med den blåbrune Ulf Kristersson. Dessa landade i att Ungern köper fyra nya Jas Gripen-plan och att de båda länderna tecknar ett samarbetsavtal. Saab gnuggar nöjt händerna.
Sedan tidigare har det kohandlats med turkiske despoten Erdoğan, där i princip alla kurder döms ut som ”PKK-terrorister” som ska utvisas fortast möjligast, ökat ekonomiskt samarbete, återupptagen vapenexport, med mera.
Precis som Svenska Freds ordförande Kerstin Bergeå kommenterar till SVT Nyheter den 26 februari är Natomedlemskapet ”en farlig felprioritering”:
– Det är en kostsam och en farlig felprioritering. Den bidrar inte till ökad säkerhet, utan till en mer militariserad värld. Hade det funnits tid för en grundlig analys skulle vi kanske inte stått här idag.

Den svenska makteliten jublar. Socialdemokraternas Magdalena Andersson säger att ”försvaret av vårt land och vårt sätt att leva stärks”, och hurraropen hörs från de flesta politiker. Till och med representanter för de partier som i ord är emot Nato har föga att säga. Miljöpartiets Daniel Helldén säger bara att ”Det är bra att vi har fått ett slut på den här processen som har inneburit ett limbo där vi inte har vetat om vi är med eller inte”, och Vänsterpartiets talesperson Håkan Svenneling har ingen kritik mot själva krigsalliansen, utan bara mot ”processen”:
– Det har funnits en väldigt naiv syn i Sverige på vad ett Natomedlemskap är för något. Erdoğan och Orbán har tydliggjort hur krångligt det kan vara att vara med i Nato. Före ansökan lovade politiker från många olika partier att det skulle gå väldigt fort och enkelt. Beskedet var att man hade pratat med Erdoğan och Orbán och att det var lugnt. Sedan blev det just de som blev problemet.
Det finns inget parti i riksdagen idag som står upp för fred, antikrig, nej till militarism och imperialism. Istället råder det borgfred med bred enighet om upprustat försvar, ökad vapenhandel och stöd till krig och halvdiktaturer. Alla partier röstade som bekant för att Sveriges utgifter till ”försvaret” skulle uppgå till 2 procent av BNP, som ju är Natos riktmärke för dess medlemsländer.
Och notan för den massiva upprustningen av statens hårda kärna, som inte bara innefattar militären utan också polisen, rättsväsendet och fängelser, får välfärden stå för. Enorma nedskärningar haglar över vård, skola och omsorg, som bara kommer att fördjupas med den nu förda politiken.

Det krävs ett socialistiskt alternativ till det kapitalistiska kaos som ett svenskt Natomedlemskap är ännu ett uttryck för som allvarligt osäkrar världen.

Världen och allt liv på den plågas av alla de kriser som kapitalismen som system orsakar. Ekonomiska kriser, allt värre krig, kallt krig mellan de två imperialistiska huvudblocken, skenande global uppvärmning, vidgande klassklyftor som likt ett svärd klyver våra chanser till ett bra liv, hunger och svält – ja, fasorna kan nästintill göras oändliga. Att hälla ännu mer bensin på kapitalismens brand utom kontroll, som satsningar på militär och förstärkt våldsapparat innebär, löser såklart ingenting.
Natoförespråkarna ropar om ”säkerhet”, eller att ”vi” (vilka vi?) som Kristersson säger ”ska försvara vår frihet” (vilken och vems frihet?) ”tillsammans med de länder som ligger oss närmast geografiskt, känslomässigt och värderingsmässigt”. De blåbrunas och etablissemangets ”värderingar” är inte arbetarklassens värderingar och ej heller antikrigskämparnas värderingar.
Mot den uppiskade krigshetsen, nedskärningar i välfärden, förvärrade statliga rasismen och den av kapitalismen orsakade klimatkrisen som de blåbruna och världens elit står bakom – deras ”värderingar” – krävs ett enad motstånd från gräsrötterna, från alla de som tar till gatan i kamp och protester mot alla försämringar.

Socialister pekar på behovet av uppbygget av nya arbetarpartier med ett socialistiskt program som istället för militära profiter och död står för samarbete, fred och rättvisa internationellt, samt att helhjärtat ge allt stöd och ingripande i de rörelser som uppstår, att länka samman frågor och att ge ett socialistiskt alternativ till det kapitalistiska kaos som ett svenskt Natomedlemskap är ännu ett uttryck för, som allvarligt osäkrar världen.

SOCIALISTISKT ALTERNATIV OCH OFFENSIV KRÄVER:
• Nej till militärallianser, kapprustning och Natomedlemskap.
• Riv upp ökningen av militärens budget – arbetare och fattiga ska inte betala krig och upprustning.
• Stoppa all vapenexport. Förstatliga och ställ om vapenindustrin till civil produktion.
• Ingen tvångsrekrytering till värnplikten. Nej till yrkesarmé och nej till anfallsstyrkor. Löntagarnas demokratiska kontroll över polis och militär.
• Globalt arbetarembargo mot krigsmaskineriet. Bygg en massiv antikrigs- och antiimperialistisk rörelse bland arbetare, ungdomar och fattiga – den kraft som kan skapa verklig fred.
• Nej till världsordningen där supermakter som Kina och USA slåss om världsherraväldet. För en socialistisk värld som styrs demokratiskt underifrån genom samarbete för människor och naturens bästa.