Mer kärnkraft är ingen lösning

av Offensiv

Inför valet körde partierna ”ända in i kaklet” fram det ena märkliga förslaget efter det andra när det gäller de höga elpriserna.
Men ingen pekar på elefanten i rummet – att elpriskrisen visar marknadens fullständiga oförmåga att säkra tillgången på el till ett rimligt pris.

Socialdemokraterna vill pytsa ut 90 miljarder för att kompensera hushåll och företag för elpriserna. De ställer utan krav på motprestation upp med kreditgarantier på 250 miljarder till elbolagen och vill inrätta en ”elräkningsakut”, där elbolag kan få lån för att erbjuda kunder avbetalningsplaner på elräkningarna.
Moderaterna svarar med ett högkostnadsskydd för el. Jättebra för de som har stora villor som förbrukar mycket el. De vill också köra alla fossileldade kraftverk för full kapacitet och lanserar mer kärnkraft som det som ska sänka elpriset.
Ställer man denna rad av extremt dyra förslag mot den faktiska tillgången på el och kostnaden för att tillverka den blir det tydligt hur märkliga dessa förslag är.

Elproduktionen i Sverige är mycket större än behoven. Under första halvåret skickades var femte kilowattimme på export. De säkrade planer på utbyggnad av vindkraft som finns fram till 2024 ökar elproduktionen med ytterligare 10-15 procent. Utbyggnaden av solenergin har också tagit fart på allvar.
Kostnaden för att producera el från nya vindkraftparker ligger på strax över 30 öre per kilowattimme. Vattenkraften kostar mindre och kärnkraften mer, men ingen elproduktion i Sverige kommer i närheten av de priser som vi har sett under den senaste tiden.
Att priset ligger på nivåer skyhögt över produktionskostnaden beror på att priset på elbörsen sätts av det dyraste kraftverket som är igång. Det gör att priserna har stuckit iväg rakt upp i takt med att gaspriserna har ökat efter Rysslands invasion i Ukraina och den ekonomiska krigföring som har följt i spåren på denna.
Den ena sidan av myntet är att elen slår stora hål i ekonomin för hushåll och småföretag. Myntets andra sida är enorma vinster för elbolagen.

Det som gör de politiska utspelen än mer märkliga är att elbranschens eget forskningsinstitut Energiforsk i en färsk rapport har visat att den effektivaste åtgärden för att få ner priserna på kort sikt i södra Sverige är ganska måttliga åtgärder för att spara in elanvändning (Impact on electricity prices of added generation in southern Sweden).
Stabila och förutsägbara elpriser är viktiga för alla. Sedan avregleringen har det gång på gång visat sig att marknadslösningar inte kan ge detta eller säkra tillgången på reservkraft när det blir riktigt kallt, det är något samhället får betala för.
Det är hög tid att skrota elbörsen. Elpriserna måste regleras utifrån den genomsnittliga produktionskostnaden, med full insyn för konsumenterna i prissättningen.

Det är svårt att hitta en mer felaktig beskrivning än att ny kärnkraft är lösningen på de höga elpriserna.

Högeralliansen försökte under valrörelsen trumma in budskapet att det var nedstängda kärnreaktorer som var orsaken till de höga elpriserna och att ny kärnkraft var lösningen på problemet. Det är svårt att hitta en mer felaktig verklighetsbeskrivning.
Kärnkraftens miljörisker är välkända. Utvinningen av uran är en smutsig hantering. Konsekvenserna vid haverier i kärnreaktorer kan bli oerhört allvarliga och det finns fortfarande ingen enighet bland forskarna om och hur det är möjligt att lagra avfallet säkert under många tusen år. Men även om vi för ett ögonblick lägger miljöfrågorna åt sidan håller inte argumenten som förts fram i debatten.

För det första har Sverige ett stort överskott av el även efter stängningen av reaktorerna i Ringhals. Detta överskott kommer dessutom att växa under de närmaste åren, med en fortsatt snabb utbyggnad av vindkraft och numera också solenergi.
Det högerpartierna möjligen skulle kunna fråga sig är varför elbolagen inte har gjort som de borde enligt alla läroböcker och byggt ut vindkraften i söder, där det gick att förutse att priset skulle stiga.
Även om allt går som på räls tar det mycket lång tid att bygga nya kärnkraftverk. Men i många fall går det inte på räls. Reaktorn Olkiluoto 3 i Finland skulle ha körts igång 2009. Nu är förhoppningen att de ska kunna användas fullt ut senare i år.
De planer som finns på att ställa om ståltillverkningen med hjälp av vätgas kommer att kräva väldigt mycket ny elproduktion redan fram till 2030. Det finns ingen chans att den kan produceras med kärnkraft.

Kärnkraften är dyr. Forskningsinstitutet Energiforsk undersöker med jämna mellanrum vad det kostar att producera el i nya anläggningar med olika slags energikällor. I den senaste undersökningen ligger kostnaden för landbaserad vindkraft mellan 25 och 35 öre medan kärnkraften ligger på mellan 50 och 60 öre per kilowattimme.
Till det ska läggas att ny kärnkraft i Sverige skulle kräva att ett nytt slutförvar för det utbrända bränslet byggs. Kostnaden för slutförvar och avveckling av den nuvarande kärnkraften beräknas för närvarande till omkring 100 miljarder kronor. Då ingår inte kostnaden för den långsiktiga övervakningen.