Minskad inflation – fortsatt kostnadskris

Av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Inflationen – takten i prisökningarna – har bromsat in. I juni hade inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) sjunkit till 2,6 procent. För ett år sedan låg inflationen på 9,3 procent, den högsta nivån sedan 1990-talets krisår. Matpriserna har dock ökat dubbelt så mycket som övriga priser. 

Under december 2021–mars 2023 steg priserna på livsmedel 16 månader i följd, totalt med över 25 procent. Den höga inflationen raderade ut nära tio års reallöneökningar och det kommer att ta många år innan reallöneförlusterna hämtats igen. 

I en motbjudande skrytvals försöker den blåbruna regeringen ta åt sig äran för att inflationen sjunker. ”Kampen mot inflationen är nu vunnen”, skrev statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) i Expressen den 23 juni. Men regeringens hårda åtstramningspolitik sänkte inte några priser, tvärtom har den lett till en fördjupad och bestående levnadskostnadskris. Till skillnad från andra länder fick hushållen i Sverige inget stöd som lindrade levnadskostnadskrisen, vilket tillsammans med de urusla avtalen innebar att reallönerna sjönk mer här än i resten av Europa. Samtidigt har välfärdskrisen stadigt förvärrats.

Sedan de blåbruna tog över har svensk ekonomi stått stilla och nu ökar även arbetslösheten. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos, från juni i år, stiger arbetslösheten till 8,5 procent innan årets slut. Orsakerna till den sjunkande inflationen är främst en följd av att den globala kapitalismen tillfälligt återhämtat sig från krisen 2020-22 och de drastiska prisökningar som Ukrainakriget orsakade. Men inflationstrycket finns kvar i Sverige och globalt. 

I en färsk rapport varnar den Internationella valutafonden (IMF) för fortsatt inflation bland annat som en följd av ”ihållande prisökningar” inom servicesektorn jämte eskalerande spänningar inom världshandeln med nya, högre tullar som följd, vilket i sin tur ökar risken för att räntorna förblir höga ett tag till. Storbankernas vinstjakt tenderar dessutom att hålla utlåningsräntorna uppe. 

I Sverige bidrar också den svaga kronan till att Riksbanken avvaktar med nya räntesänkningar. Lägg därtill att priset på mat, energi och bostad förblir höga. Inte  minst i Sverige där matpriserna blåses upp av livsmedelsjättarnas monopolställning och att en el‐ prissmäll aldrig är långt borta på grund av det marknadskaos som avregleringen skapat. Under 2023 ökade hyrorna i Sverige med i snitt 4,1 procent, 2000-talets högsta notering. I år blev hyreshöjningen ännu högre, drygt 5 procent för de flesta hyresgäster. 

Nästa år hotar ännu större hyreshöjningarar. ”Hyresförhandlingarna om 2025 års hyror har startat rekordtidigt. Organisationen Fastighetsägarna Stockholm, som representerar de privata hyresvärdarna i Stockholms län och på Gotland, har gått ut och krävt att hyran höjs med upp till 15,4 procent från och med 1 januari nästa år. Kravet som i dagsläget berör cirka 60 000 lägenheter kommer två månader tidigare än normalt och är också mycket högre än tidigare, larmade Hem & Hyra den 8 juli. Även de västsvenska privata värdarna kräver hyreshöjningar på chockerande 15 procent. 

Så ladda för hyreskamp inför 2025. Kräv hyresstopp. Ge de blågröna en het höst.

Socialistiskt Alternativ och Offensiv säger:
• Bort med moms på maten. Inför matprisreglering.
• Hyresstopp 2025 och sätt stopp för diskrimineringen av hyresrätten.
• Omedelbar höjning och indexering av barn- och studiebidragen, pensioner, försörjningsstöd samt ersättningarna i socialförsäkringarna.
• Bort med den blåbruna regeringen – för en socialistisk arbetarpolitik.
• Gemensam kamp mot rasism, skuldbeläggning och militarism: för jobb, välfärd och bostad till alla – låt superrika, banker och storbolag betala.
• Förstatliga banker, livsmedelsjättar och andra storbolag under de anställdas demokratiska kontroll och styre – för en demokratiskt planerad ekonomi utifrån behov och i samklang med naturen.