Mot en tredje våg av covid-19

av Johan Sand, narkos- och intensivvårdssjuksköterska // Artikel i Offensiv

I den pågående process som coronapandemin är ligger fokus i Sverige nu mestadels på två saker: vaccinationer och ”den tredje vågen”, det vill säga ännu en period av ökat antal insjuknade och därmed fler som behöver sjukhusvård samt också fler dödsfall per dag och vecka.

Vaccinationerna pågår sedan slutet av december 2020, dock i ett långsammare tempo än vad förhoppningen var när de påbörjades. Detta beror främst på att vaccintillverkarna inte har kunnat leverera det antal doser de först lovade. 
Den 19 februari hade knappt 400,000 personer fått minst en dos vaccin, vilket motsvarar knappt 5 procent av den vuxna befolkningen. Av dessa hade nästan 188,000 hunnit få även den andra dosen, vilket är 2,3 procent av den vuxna befolkningen (det finns en viss eftersläpning i inrapportering, så det verkliga antalet är aningen högre).

Det ser ut att bli en kapplöpning mellan vaccin och virus i form av en tredje våg av smitta. 
I höstas låg Sverige några veckor efter flera andra europeiska länder när det gällde stigande smittotal i den andra vågen. Efter en sommar med jämförelsevis lägre smittspridning i större delen av Europa ökade smittspridningen igen i slutet av september och början av oktober i till exempel Frankrike, Spanien, Italien och Tyskland, medan Sverige drabbades av denna ökade smittspridning först några veckor senare, i slutet av oktober.
Under januari 2021 minskade antalet nyinsjuknade per vecka i Sverige som helhet jämfört med december 2020. Men den tredje vågen blev samtidigt ett faktum i exempelvis Frankrike, Portugal, Irland och Storbritannien. 
Just Storbritannien är viktigt eftersom en mutation av coronaviruset som verkar vara mer smittsam först upptäcktes där. Denna mutation har nu spritt sig till de flesta europeiska länder, och fler och fler fall av ”den brittiska mutationen” upptäcks för varje vecka – även i Sverige. Det verkar inte som att mutationen ökar risken för allvarlig och eller dödlig sjukdom för den individ som drabbas, men en mutation som är smittsammare innebär fler insjuknade och därmed fler som behöver sjukhusvård samt fler dödsfall.

En anorektiskt dimensionerad sjukvård är inte det bästa sättet att skydda folkhälsan.

I lite drygt hälften av Sveriges regioner (däribland Stockholm, Västra Götaland, Gävleborg och Uppsala) rapporterades en liten ökning av antalet nyinsjuknade i covid-19 under vecka 6 jämfört med vecka 5. I några regioner fortsätter antalet nyinsjuknade att minska (som i Skåne, Östergötland och Västernorrland). I Västerbotten är ökningen kraftig med lokala utbrott i Skellefteå och Lycksele.
Sverige har hittills inte legat i framkant vad gäller att få stopp på smittspridning, så det troligaste är att det blir en tredje våg av ökande smittspridning även här. Det som faktiskt kan vara en källa till hopp är att Sverige ligger lite efter i tid, vilket innebär att fler sköra äldre kan ha hunnit vaccineras. Med en portion tur behöver därmed inte dödstalen öka lika mycket. 
Hittills (den 21 februari) har officiellt 12,649 människor avlidit i Sverige med covid-19. Av de 11,475 dödsfall som har registrerats hos Socialstyrelsen den 14 februari (det verkliga antalet är högre, men registreringarna släpar efter i tid) var 8,118 över 80 år. 
Eftersom de första att vaccineras hittills har varit gamla människor som bor på äldreboenden samt personal som vårdar dem kan vi hoppas att en tredje våg inte tar livet av lika många som de båda föregående. Däremot är det en öppen fråga hur många som kommer att behöva sjukhusvård, och därmed också hur många som indirekt drabbas i form av uppskjuten planerad vård.

Oavsett hur omfattande den tredje vågen visar sig bli i Sverige borde det stå klart en gång för alla att en anorektiskt dimensionerad sjukvård inte är det bästa sättet att skydda folkhälsan.