”När blåljuset drar sig tillbaka går kapitalet in” 

Av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

Boken ”Fuskbygget” är en ny och slagkraftig ögonöppnare av Andreas Cervenka i stil med hans ”Girig-Sverige” om landet som blivit ett paradis för de superrika. Fylld av skakande fakta och vassa formuleringar skissar boken hur ett av människans grundläggande behov, tak över huvudet, har förvandlats till ”ett finansiellt bombbälte på samhällskroppen”.

Värdet på världens bostäder har under de senaste trettio åren trissats upp till 288 000 miljarder dollar, tre gånger det totala värdet av världens bruttonationalprodukt. Bara under 2010-talets extrema bostadsrally har bostadspriserna inom OECD skenat med i genomsnitt 87 procent. Detta förklaras framförallt av de hundratals miljarder dollar som har pumpats ut i det finansiella systemet av centralbankerna. Först efter finanskrisen 2008 och igen, flera gånger mer, under covid-19-pandemin. 

I västvärldens liga är det Sverige som toppar, bara överträffad av den extrema fastighetsbubblan i Kina. Till detta bidrar Sveriges unikt generösa subventioner av de redan välbeställda som äger sin bostad, med ROT- och Rut-avdrag, ränteavdrag, jobbskatteavdrag, omfattande ombildningar av allmännyttan och avskaffade fastighets- och förmögenhetsskatter, liksom den svåra bostadsbrist som förvärras av uteblivet statligt stöd till byggande av hyresrätter.

Cervenka berättar i Fuskbygget hur de största finansiella räddningsaktionerna i mänsklighetens historia genom enorma stödköp av bolån, företagslån och statspapper via drastiskt sänkta räntor rullade ut ”en jättelik mjuk madrass under alla världens spekulanter”. 

Den tillgångsinflation som detta skapar innebär en historiskt unik förmögenhetsomfördelning till dem som äger en bostad (och aktier). 

Med ett fiktivt exempel visar Cervenka hur en person í Stockholm med en första insats på 20 000 kronor 1983 kunnat få sin förmögenhet att växa till 32 miljoner kronor enbart på att bo.

Värdet av Sveriges privatägda bostäder har sedan 1996 ökat med 10 000 miljarder! Borträknat de lån som bankerna gör supervinster på har svenska hushåll enligt Fuskbygget en nettoförmögenhet i bostäder på 7 600 miljarder kronor. Det gör i snitt landets alla invånare till bostadsmiljonärer. 

Men en tredjedel äger inte sin bostad och av alla mellan 20 och 27 år bara en femtedel, även om vissa så småningom får ärva av rika föräldrar. Samtidigt är värdeskillnaden mellan herrgårdar i 70-80-miljonerkronorsklassen som den förre S-statsministern Göran Perssons och ett småhus i Norrlands inland astronomisk. Många yngre som de senaste åren ändå har lyckats köpa en bostad är samtidigt skuldsatta upp över öronen för årtionden framåt och extremt räntekänsliga sedan Riksbanken åter började höja räntorna.

”Tang ping” är det första ordet i bokens prolog. Det är kinesiska och betyder enligt Cervenka ”jag lägger mig raklång”. I Fuskbygget visar han hur Sverige,vid sidan av den helt absurda bostadskrisens Kina som han ägnar ett spektakulärt kapitel åt, hör till dem som näst bäst har lyckats med att skapa en armé av pessimister bland unga som inte har haft turen att begåvas med rika föräldrar.

Till de största förlorarna hör förorternas hyresgäster i slitna miljonprogramsområden. All världens finans- och riskkapitalbolag upptäckte vilka enorma vinster som de kunde göra på att med extremt billiga lån köpa, sälja och förvalta hyreshus, framförallt i slitna miljonprogramsområden. Vad som drev detta var de extrema värdestegringar som kunde göras på basis av låga lånekostnader och ”driftnettohöjande renoveringar” som producerade chockhöjda hyror. 

”När blåljusen drar sig tillbaka går kapitalet in”, citerar Cervenka tidningen Fastighetsvärlden (2017). 

Han nämner den för oss husby- och järvabor så kränkande historien om hur den amerikanska riskkapitaljätten Blackstone efter bara tre års innehav kunde göra en makalös spekulationsvinst på sex miljarder kronor genom att köpa upp tidigare privatiserade hyresfastigheter i några av Mälardalens och Sveriges fattigaste bostadsområden och sen efter bara tre år sälja vidare till den tyskbaserade fastighetsjätten Vonovia, som idag är Sveriges (och även Europas) största hyresvärd. 

Fattiga miljonprogramsområden har som Cervenka visar ”blivit en guldgruva för finansfolk i kostym”. Bara mellan 2019 och 2021 skrev Vonovia upp värdet på sitt svenska fastighetsinnehav med ”smått surrealistiska” 20 miljarder kronor, en svindlande höjning med 30 procent! 

Fuskbygget missar att berätta om hur de spottstyvrar dessa blodsugare ger tillbaka till vissa sociala ändamål i förorterna till och med har gett dem och några andra riskkapitalägda fastighetsjättar en status som associerade medlemmar av Sveriges allmännytta, där deras metoder mer och mer också anammas av de ännu kommunägda bolagen.

Allt fler barn växer upp i trångbodda hem, liksom  50 procent av Rinkeby-Kistas barnfamiljer. Hur detta försvårar barns studiero och för vissa även ökar risken för att dras in i kriminella gäng är en given konsekvens som det sällan talas om.

Men som raset för fastighetsbolaget SBB (Samhällsbyggnasbolaget) och några andra fastighetsbolag som Heimstaden och Kvalitena visar varar nollränta och stigande värde på bostäder inte för evigt. 

I kapitlet ”En orgie i missade möjligheter” gör Cervenka en kort exposé över förslag på lösningar som aldrig tas på allvar. Utan att lägga några egna förslag nämner han kort de som har framförts av sex forskare i boken Kris i bostadsfrågan, som Offensiv recenserade i februari förra året.

Han kikar också på hur till exempel Finland i högre grad subventionerar hyrt boende och konstaterar med ett citat av chefen för Danske Banks kreditanalys att Sverige är Nordens enda land utan statlig aktör som kan bidra till finansieringen.

Cervenka passar på sin egen fråga om vi går mot en krasch och svarar att när inflationen tas med i kalkylen så har en relativt brant sättning redan inträffat sedan Riksbanken stramat åt penningflödet på grund av den höga belåningens extrema räntekänslighet även vid relativt låga räntor. 

Men om priserna skulle falla till 2014 års nivå skulle värdet av hushållens bostadsinnehav falla med 5 400 miljarder kronor, lika mycket som Sveriges BNP. Med oöverskådliga konsekvenser. En ny gigantisk finanskris som –skulle förändra världen som vi känner den” kan inte uteslutas. 

Men alternativet är enligt Cervenka den lika omvälvande kris som redan har börjat framför våra ögon: bostadsbrist, risktagande, hopplöshet och politisk extremism. Smärtan kan inte undvikas, menar han. ”Valet handlar bara om vem som ska bära den”.

Den outtalade slutsats detta leder till är att det inte längre duger att lägga sig på rygg (Tang ping) och att det är hög tid för en politisk bostadskamp som kan ge röst åt de drabbade.

BOK: Fuskbygget. Så knäckte bostadsmarknaden Sverige och världen.

Albert Bonniers förlag 2024, 220 sidor.