Nästan varannan socialarbetare utsatt för våld och hot

Rättvisepartiet Socialisterna kräver förbud mot ensamarbete och bättre bemanning

av Stephen Rigney, Socialsekreterare

Enligt en ny undersökning från fackförbundet Vision har nästan varannan av fackets medlemmar inom socialt arbete som svarat på enkäten upplevt hot, våld, personangrepp eller förtal under det senaste året.

I snitt har 45 procent av landets socialarbetare blivit utsatta med den högsta andelen i Stockholms län och den lägsta i Region Sydost med 48 respektive 37 procent. Undersökningen visar att det inte bara sker på arbetsplatsen utan även i privatlivet, inte minst, genom mail- och telefonkontakt samt sociala medier.
Inom vissa yrkesgrupper är sifforna dock ännu högre där till exempel majoriteten av såväl behandlingspersonal inom HVB och stödboende (64 procent) som socialsekreterare inom myndighetsutövning (60 procent) har svarat att de har blivit utsatta någon gång under de senaste 12 månaderna.

När det gäller behandlingspersonal inom denna bransch är det även denna grupp som i störst utsträckning har utsatts för fysiskt våld (13 procent). Men trots larm från facket under flera år är det fortfarande vanligt förekommande med ensamarbete trots riskerna som det innebär, inklusive minst ett fall där en arbetare som jobbade ensamt dödades på ett boende.

En tidigare undersökning som Vision gjorde år 2019 visade att ungefär 80 procent uppgav att ensamarbete förekom på just deras arbetsplats med ingen stor skillnad mellan de kommunala och privata sektorerna. (”Ägare gräver guld i HVB- och LSS-bransch”, Tidningen Vision, den 25 oktober 2019).

Detta är dock inte bara en fråga om säkerhet för personalen utan även för de boendena. Ett förbud mot ensamarbete tillsammans med tydliga krav på adekvat bemanning och utbildning måste vara omedelbara åtgärder.

Men de flesta av de som kommer i kontakt med socialarbetare befinner sig i en redan utsatt och svår situation. I många fall finns det komplexa vård- och stödbehov, missbruk och psykisk ohälsa som kan innebära en förhöjd risk för hot och våld. Det finns även en utbredd misstro och besvikenhet gentemot myndigheter. Det betyder inte att hot och våld ska accepteras som ”en del av jobbet” vilket är en attityd som är förekommande bland arbetsgivare och som i vissa fall även normaliserats bland socialsekreterare.

Snarare är det är en viktig utgångspunkt för att kunna förstå och framför allt förebygga hot och våld. Det är därför oroväckande att en stor andel (ungefär var tredje) anser att sin arbetsgivare brister när det gäller det förebyggande arbetet.

Men riskbedömningar, förebyggande rutiner och stöd kommer alltid att vara begränsande så länge det saknas de resurser som behövs för att faktiskt förebygga hot och våld.

Socialarbetare behöver självklart resurser för att kunna utföra sitt jobb och stötta klienter efter behov men framför allt gäller det upprustning av välfärden för att kunna garantera trygghet för alla – inte minst en fungerande hälso- och sjukvård, nya jobb och nya bostäder – som att första steg mot att minska utsattheten.  ■

Rapporten Har du familj…? finns på vision.se/opinion/rapporter