Ingen kan ha missat den allt mer aggressiva marknadsföringen från olika nätläkarbolag de senaste åren. Glassiga bilder med budskap om snabba diagnoser och recept via en app. Det handlar om mycket pengar som tjänas genom reklamen som också är en politisk kampanj mot kritikerna av systemet.
Nätläkarbolagen dök upp på scenen runt 2016 men det är först under de senaste två åren de börjat växa snabbt.
Men vad menar vi då med att de plundrar vården? I oktober 2019 skrev den lilla hälsocentralen i Nyland, i Ångermanland ett bra inlägg på sin Facebook-sida som förklarar det hela:
”Årets första 8 månader så har vi betalat nätdoktorer (KRY, Min doktor, med flera) 74 000 kronor. Sannolikt kommer vi 2019 måsta betala över 120 000 kronor för att ni, våra listade patienter använder nätdoktorer (som i sin tur fakturerar oss 650-800kr/närbesök)
Om utvecklingen fortsätter samma takt till nästa år så innebär det att vi 2020 kommer betala 400 000 kronor, nästan en årslön för en undersköterska(inklusive sociala avgifter) till nätläkarna.
Denna kostnad behöver spara någonstans (minskad bemanning?) för att kunna betala nätläkarna och hålla ekonomin i balans.”
Det här var siffror från en liten hälsocentral. I hela landet rör sig kostnaden för dessa nu på runt 100 miljoner kronor i månaden.
Kritiken har börjat växa i takt med att allt större summor betalas ut till dem från regionerna. En av dem som kritiserat systemet är Magnus Isacsson från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM).
Han har i flera debattartiklar visat att nätläkarbolagen inte alls avlastar primärvården.
Men enligt Erik Hjelmstedt, vd för KRY är Isacsson en ”bakåtsträvare”.
Det är dock ingen som har något emot modern teknik och digitalisering. Problemet är vinstintresset som ger ökade kostnader för skattebetalarna, nedskärningar i regionerna och guldregn över ägarna. Dessutom fragmenteras vården sönder med ännu sämre kontinuitet.
Under senare tid har privata nätläkarbolag gått samman med apoteksbolagen. Apoteket Hjärtat äger numera exempelvis nära hälften av Min Doktor. Vinstintresset i denna allians leder till att apoteken ber kunden förnya sina recept via den nätdoktor apoteket är delägare i, med räkning till regionen som följd. Att på det här sättet blanda ihop vårdgivares och apotekens ekonomiska intressen känns som ytterligare ett ovärdigt steg i marknadsanpassningen av vården.
Vår kamp, RS/Offensiv, mot privatiseringar och vinstintressen innebär inte att vi tycker den offentliga vården är bra som den är idag. Den behöver rustas upp. Men dagens privatiseringar och vinstintressen försämrar vården ytterligare och gör den än mer ojämlik.
Per Johansson
