Nedskärning på särskolan: ”Ingen har barnens perspektiv”

av Jonas Brännberg // Artikel i Offensiv

Luleå kommun vill dra in skolskjutsen för barn i särskolan till och från fritids. Med absurt nyorwellskt språk hävdas det att nedskärningen görs för att försvara ”likställighetsprincipen” mellan barn. Nu samlas föräldrar till strid för att deras barn och hela familjer inte ska drabbas av ett hårt slag.
– Det är smärtsamt att se hur olika instanser hela tiden tar chansen att inte ta ansvar för våra barn, säger Anja och Tomas Örn, föräldrar till Miika, sju år.

Sedan tidigare betalar Luleå kommun bara skolskjuts till och från själva skoldagen för barn i den reguljära skolan – inte till och från fritids. Nu hävdar kommunen att de för flera år sedan fattat ett beslut om att även barn i särskolan ska förlora sin skolskjuts till och från fritids, och att detta beslut helt plötsligt ska genomföras redan i juni.
– De säger att ”skolskjuts finns på grund av att vi har skolplikt”, men de glömmer att alla har rätt till fritids också, men det tas inte om hand i detta fall. Teoretiskt är rätten kvar, men vad hjälper det?, säger Anja och Tomas.

Ansvariga tjänstepersoner hänvisar till den i kommunallagen inskrivna ”likställighetsprincipen” som säger att ”kommuninvånare ska behandlas lika – om det inte finns sakliga skäl för något annat”. Men frågan är om det finns ett bättre exempel på att det finns ”sakliga skäl för annat”.
– Våra barn SKA särbehandlas, för de behöver det. Och de särbehandlas redan, till exempel klumpas de ihop på en skola, just på grund av bristande förmågor, säger Anja och Tomas.
Eftersom den reguljära skolan inte är anpassad till de behov som särskolebarn har gäller inte närhetsprincipen för särskolan – hela verksamheten är centraliserad till Tunaskolan. Det innebär att barn i särskolan ibland har flera mil till hemmet. För många barn är det dessutom uteslutet att de skulle kunna vara hemma själva, vilket kan vara ett alternativ för andra familjer som har problem med att ordna egen skjuts från fritids.

Om beslutet blir verklighet kan resultatet bli att många föräldrar tvingas gå ned i arbetstid för att ta emot sina barn hemma efter skolan, alternativt betala upp till tusentals kronor per månad i avgift för färdtjänst – något som dessutom kanske inte alla barn i särskolan har rätt till. Är det att ge ”lika villkor” för barn och familjer i särskola och de i reguljär skola?
– Det som drabbar en hårdast är att ingen som har varit inblandad i detta beslut har tagit barnens perspektiv över huvud taget, säger Tomas Örn.
– Ja, det är både ledsamt och oroande. I Barnkonventionen står ju att man måste göra det, och här har man gjort en barnkonsekvensanalys och ändå inte gjort det, säger Anja Örn.

Nu samlas familjer och närstående till barn i särskola för att ta strid för att försvara skolskjutsen. I grupper på sociala medier diskuteras olika strategier för att protestera.
– Om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet som styr kommunen skulle välja att genomföra denna nedskärning vore det ett fruktansvärt svek mot de familjer som redan får kämpa på så många sätt för att deras barn ska få det stöd som de behöver. Rättvisepartiet Socialisterna ger förstås fullt stöd till de familjer som kämpar för skolskjutsen och uppmanar alla kommuninvånare att delta i framtida protestaktioner, säger Liv Shange Moyo, ledamot i kommunfullmäktige för Rättvisepartiet Socialisterna.