av Maria Linna
Fennovoima (finskt energibolag) planerar att bygga ett kärnkraftverk på udden Hanhikivi i Pyhäjoki på finska sidan av Bottenviken. Det är dock inte försent att stoppa bygget då Finlands regering inte beviljat byggnadstillstånd för reaktorn. Finska arbets- och näringsministeriet har meddelat att Fennovoimas byggnadstillstånd behandlas tidigast 2019, troligen 2020.
Trots detta har Fennovoima redan investerat uppemot 500 miljoner euro (5,2 miljarder kronor) i byggnader och anläggningar på udden. Stora muddringar har gjorts i havet utanför; hamn och kylvattenstunnlar byggs. Bostäder för cirka 3 000 arbetare finns på plats. Hanhikivi har förvandlats till ett industriområde i stor skala.
Ryska Rosatom är största enskilda ägaren i Fennovoima med total kontroll över projektet. Rosatom ger gynnsamma lån, svarar för entreprenörer och teknik. Rosatom bygger vidare reaktorn och framställer upparbetat specialbränsle.
Bottenviken är ett unikt, känsligt område med sin landhöjning och speciella vattenomsättning. Stora älvar för med sig vattenmassor ut i havet. Johan Wikner, Havsmiljöinstitutet Umeå universitet, beskriver Bottenviken som ett ”sött hav i hyfsat skick”, med låg Fosforhalt, hög grad av lägre organismer samt god syresättning.
De investeringarna som hittills gjorts på udden Hanhikivi har dock redan avsevärt skändat miljön. En kärnkraftsreaktor skulle vara första steget mot slutgiltig miljöpåverkan för oöverskådlig framtid. Kärnkraft är oetiskt då den påverkar framtida generationers livsmiljö. Mellanlagring av farligt, och hett kärnavfall innebär en risk i mer än 125 år. Även om Bottenviken är i ”hyfsat skick” är den artfattig och många arter lever på gränsen av sitt utbredningsområde.
Klimatförändringarna medför stor miljöstress på det grunda innanhavet. Forskning visar på kraftigt höjda temperaturer och ökad nederbörd. Ett kärnkraftverk skulle förstärka riskerna. Av kylvattnet från ett kärnkraftverk går två tredjedelar av värmeeffekten direkt ut i havet. 2 000 mW spolas direkt ut i Bottenviken, en mängd som motsvarar uppvärmning av cirka en miljon normalstora villor.
En anläggning som anrikar uran för bränsleproduktion till kärnkraft kan även tillverka klyvbart material för kärnvapen. Bottenviken är en kärnkraftsfri zon. Ett finskt-ryskt kärnkraftverk skulle kunna förändra säkerhetsläget i området och medföra ökad risk för terror och sabotage eller spridning av kärnvapen.
Det finns ingen säker slutförvaringsmetod; avfallet från en reaktor förblir radioaktivt i över 100 000 år.
Kärnkraftverk är sårbara och farliga; ett kärnkraftverk i Bottenviken skulle sannolikt förändra norra Europas säkerhet. Haveri kan inte uteslutas. Attentat, mänskliga fel och naturkatastrofer kan leda till farliga och dyra olyckor.
Kärnkraftverk löser inte problemen med klimatförändringen. Istället borde en satsning göras på förnybara energier.
21 Norrlandskommuner som representerar över 550 000 invånare har sagt nej till kärnkraftverket. Nu måste aktiv gräsrotskamp hålla uppe trycket på båda sidor Bottenviken för att sätta stopp för kärnkraften, bland annat genom nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken.
