Nej till kärnkraft och uranbrytning

av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv

Den 9 augusti slutredovisade Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) sin rapport om ”Utveckling av regelverk och andra åtgärder för befintlig och framtida kärnkraft” – en rapport som låter som taget ur de blåbrunas kärnkraftsvurmande munnar.

Myndigheten fick uppdraget att utreda och rapportera om kärnkraften av den förra regeringen i augusti 2022. I våras presenterade SSM delar av sin utredning, som helt är i linje med Tidöavtalet och den blåbruna regeringens mål att se till att ”Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garanteras rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt”.
Bland annat rekommenderar SSM ”borttagna begränsningar för antal reaktorer, samt likvärdiga förutsättningar för olika energislag gällande deras möjliga placering och det kommunala vetot” och ”upphävande av förbudet mot att återstarta en permanent avstängd kärnkraftsreaktor”.
Under presskonferensen underströk vikarierande generaldirektören för SSM, Michael Knochenhauer, att myndigheten redan idag är beredd att ta emot nya ansökningar, men att processen behöver ”moderniseras” för att kunna möta framtida förväntningar om fler ansökningar, från fler aktörer, ny reaktorteknik och byggandet av reaktorer på fler platser än tidigare.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) inledde med att säga att ”den här regeringen har sedan dag ett arbetat med full kraft för att undanröja de hinder som har rests för att förhindra ny kärnkraft i Sverige”.
Enligt henne har de senaste årtiondenas debatt ”skadat utvecklingen av kärnkraften”, och antydde till och med att nutidens höjda elkostnader är resultatet av tidigare regeringars inriktning på att avveckla kärnkraften. Den förödande avregleringen av elmarknaden och energibolagens rekordhöga vinster har såklart inte haft någon större påverkan på hushållens elräkningar.
Enligt Pourmokhtari kommer klimatomställningen och elektrifieringen av industrier och transporter att kräva en fördubbling av elproduktionen de kommande 20 åren. För att kunna producera målet på 300 terawattimmar per år kommer det att behövas ny kärnkraft motsvarande 10 konventionella reaktorer. Målet är att locka ”nya aktörer” genom att göra byggandet och driften av kärnkraftverk lönsamt och attraktivt.
Detta görs genom att ta bort ”hinder” som det kommunala vetot, ta bort gränsen på max 10 reaktorer, ta bort förbudet mot att återstarta gamla reaktorer, möjliggöra för byggandet av reaktorer på fler platser, samt att ta bort den dubbla tillämpningen av Miljöbalken från SSM och Mark- och Miljödomstolen (MMD) som tydligen bara saktar ner ansökningsprocessen.

Samtidigt ska en ny process för ”Strålsäkerhetsmässig Värdering Av ny Reaktorteknik” (SVAR) införas för att SSM ska kunna utvärdera nya reaktorer och byggplaner innan en tillståndsansökan har skickats in. Det handlar framför allt om byggandet av ”Små Modulära Reaktorer” (SMR), den ”gröna” kapitalismens senaste tekniklösning, och hittills inget annat än en obevisad mirakelkur.
Andra energislag som sol- och vindkraft nämns som hastigast, men bara genom att klumpas ihop med kärnkraften som en del av satsningen på ”fossilfri” energi (till skillnad från den tidigare formuleringen om ”förnybar” energi, som inte är tillämpningsbar när kärnkraften är inräknad).
Den 8 juni lämnade regeringen en lagrådsremiss till Lagrådet om att ta bort restriktionerna på antalet reaktorer som får finnas i Sverige och på vilka platser de får byggas. Den ska tas upp i riksdagen under hösten, och enligt Pourmokhtari kommer regeringen även att presentera ett större ”paket med åtgärder” för kärnkraften under samma höst.

Kärnkraftsexpansionen är en transparent plan för att utsätta ännu mer av naturen, energisektorn och elnätet för den fria marknadens terror och rovdrift, dold bakom en fasad av ”klimatomställning” och ”framtidssäkring”.
Detta illustreras tydligt av DN:s reportage om det multinationella företaget District Metals som, i väntan på en framtida lagändring, redan har ansökt om undersökningstillstånd för uranbrytning i Oviken i Jämtland. Om uranet läcker ut i den närliggande Storsjön riskerar dricksvattnet för 55 000 personer att förgiftas.
Den inomkapitalistiska ”lösningen” att fortsätta lägga hela planetens framtid i händerna på en handfull vinsthungriga bedragare måste bekämpas av en antikapitalistisk, socialistisk klimatrörelse. All produktion, energi, transport och alla naturresurser måste ägas och kontrolleras gemensamt och demokratiskt.