Nej till Nato och Erdoğans krig

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

Den fjärde juni upprepade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan på ett möte med sitt parti AKP att Turkiet kommer att upprätta en 30 kilometer bred säkerhetszon inne i Syrien. I samma tal fortsatte han att motsätta sig Sveriges och Finlands medlemskap i Nato om inte länderna går med på Turkiets krav.

Det som händer är alltså att Turkiet planerar att invadera ett grannland och i detta land upprätta en zon som man själv kontrollerar. ”Vi vill inte bli störda i det här säkerhetsområdet”, uppger Anadolu Agency att Erdoğan ska ha sagt.
Området kontrolleras idag av kurdiska SDF-styrkor som var väldigt viktiga i att stoppa terroristorganisationen Islamiska Statens välde i Syrien, men nu anklagas de av Turkiet för att själva skydda terrorister.
Istället för att Sverige fördömer den hotande invasionen kryper regeringsföreträdarna för Erdoğan. Enligt tidningen The Economist ligger Finland och Sverige på plats 3 och 4 i världens demokrati-index medan Turkiet ligger på plats 103.

Istället för att kraftigt slå tillbaka Erdoğans bisarra krav på att Sverige ska utvisa svenska medborgare till Turkiet, anta krigarstatens definition på terrorism och börja exportera vapen till Turkiet twittrar utrikesminister Ann Linde stolt att:
”Den svenska regeringen var, under Olof Palme, först efter Turkiet med att lista PKK som en terrorgrupp, redan 1984. EU följde efter 2002. Vår position är oförändrad.”

Istället för att Sverige fördömer den hotande invasionen kryper regeringsföreträdarna för Erdoğan.

En av de som är terroriststämplade och fängslade i Turkiet är Selahattin Demirtas, ledaren för partiet HDP. Tidigare har Socialdemokraterna krävt att han släpps och även samlat in pengar inom S till HDP. Nu kan inte UD:s kabinettssekreterare Robert Nyberg ens säga till Dagens Nyheter att Sverige fortfarande kräver hans frigivning, utan hänvisar till EU.
En av de som Turkiet har sagt sig vilja se utvisad är vänsterpolitikern och den politiska vilden i riksdagen Amineh Kakabaveh. Hon kräver att regeringen fullföljer sin uppgörelse med henne i avtalet från den senaste regeringskrisen som säger ”Att frihetskämpar som slagits eller sympatiserar med YPG/YPJ eller PYD (i norra Syrien) av vissa statsaktörer klassas som terrorister är oacceptabelt.”
Kakabaveh hävdade till en början att hon övervägde att rösta för ett misstroendevotum av justitieminister Morgan Johansson som en reaktion på de brutna avtalet och de upptrappade förföljelserna av kurder som regeringen har släppt fram i och med sin Natoansökan, men lade till sist ner sin röst.
”Turkiet är det enda landet som har terrorstämplat YPG, YPJ och PYD – nu vill man pressa Sverige att följa efter för att sedan kunna sätta press på andra Natoländer”, skriver Kakabaveh i en debattartikel i Aftonbladet den 5 juni.

De 40 miljoner kurderna sägs vara den största folkgruppen i världen utan egen stat. Förföljelserna även av den svenska staten går lång tillbaka i tiden. I dagens kvävande debattklimat har det gamla PKK-spåret efter mordet på Olof Palme dammats av.
Länspolismästaren Hans Holmér utpekande av kurdiska PKK som ansvariga för Palme-mordet på 1980-talet satte igång en våg av rasism som fortfarande idag får kurder i Sverige att känna kalla kårar.