Nej till Nato och kärnvapen

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Försvarsmakten anförd av överbefälhavaren (ÖB) Micael Bydén har också tagit det politiska kommandot. Och den nya blåbruna regeringen låter sig gärna styras av militären.

I förra veckan presenterade ÖB Micael Bydén en lång lista på vad som behöver göras för att den svenska militären snabbt och fullt ut ska inlemmas i Natos krigsmaskin. ÖB uteslöt inte ens att kärnvapen kan placeras på svensk mark.

ÖB:s Natopunkter till regeringen är fyra:
• Inget nationellt förbehåll.
• Sverige erbjuder förmågor till incidentberedskap i luften, till Natos stående marina styrkor och den förstärkta närvaron längs Natos östra gräns.
• Svensk militär deltar i Natos snabbinsatsförband.
• Att Sverige blir ett möjligt basområde för allierades mark-, sjö- och flygstridkrafter. Permanent närvaro. Förhandslagring av materiel med möjlighet att ta emot förstärkningar från andra Natoländer.
Detta i sin tur kräver en ännu kraftigare och snabbare upprustning än vad som tidigare har beslutats. Inom bara några år kommer anslaget till militären att vara statsbudgetens näst största utgiftspost och senast år 2026 ska militärutgifterna ha ökat till motsvarande 2 procent av BNP, vilket är Natos ”golv”.
ÖB:s besked fick chefen på landets största vapenfabrik, Saab, att jubla. ”Det här kommer att gynna Saabs tillväxt”, sa Saabs vd Micael Johansson till Svenska Dagbladet den 1 november (på ÖB:s kravlista finns också att landet senast år 2030 återigen bör ta fram ett eget stridsflyg via Saab).

Det Försvarsmakten och ÖB föreslår är att landet blir ett ”basområde för Nato”, vilket betyder såväl permanenta Natobaser i Sverige som att det förstärkta luft- och robotförsvar, som ÖB kräver, integreras med Nato. Enligt ÖB bör exempelvis en bas för utländska förband (läs Nato) etableras i Kalixfors utanför Kiruna.
”Vi måste vara beredda på att lämna ifrån oss militära kapaciteter och styrkor till andra delar och regioner under Natoledning”, sa ÖB när militärens nya kravlista presenterades den 1 november.
”Sverige bör även, enligt Försvarsmakten, tidigt erbjuda Nato att ställa stridsflyg under Natobefäl inom den så kallade incidentberedskapen. Sjöstridskrafter bör erbjudas till alliansens stående maritima styrkor, och svenska arméstridskrafter bör erbjudas till alliansens multinationella styrkor i till exempel Baltikum”, skriver nyhetsbyrån TT i en kommentar till ÖB:s programförklaring.

Inom bara några år kommer anslaget till militären att vara statsbudgetens näst största utgiftspost.

Planerna på detta är redan långt framskridna. ”Sveriges bidrag till Nato kan bli stridsflyg för air policing, markförband till Baltikum och Östeuropa samt fartyg till alliansens stående marina styrkor. Det konstaterar Försvarsmakten i en delredovisning till regeringen.
– Vi har kommit ganska lång i planeringsprocessen, säger pressekreterare Therese Fagerstedt vid Försvarsmakten” (SVT den 17 september).
Innan ansökan om Natomedlemskap påstod makteliten ”att kärnvapen på svensk mark inte är aktuellt, det finns överhuvudtaget inte på kartan”, vilket exempelvis den förre försvarsministern Peter Hultqvist (S) sa i början av 2016 strax innan värdlandsavtalet med Nato antogs.

Men värdlandsavtalet öppnade för kärnvapen på landets territorium och med ansökan om Natomedlemskap blev lögnen om inga kärnvapen på svensk mark omöjlig att upprätthålla.
”Ett medlemskap i Nato omfattar ett åtagande till organisationens kärnvapendoktrin och den strategiska avskräckningen. Sverige kommer att omfattas av Natos försvarsplanering och bidra till Natos avskräcknings- och försvarsåtgärder. Sverige kommer att omfattas av samrådsskyldigheten och de ömsesidiga försvarsgarantierna i enlighet med artiklarna 3 och 5 i nordatlantiska fördraget (Nato)”, skrev S-regeringens i sin promemoria “DS 2022:24 Sveriges medlemskap i Nato”.
Och som Dagens Nyheter skrev den 1 november: ”När utrikesminister Ann Linde (S) undertecknade anslutningsprotokollet med Nato den 5 juli så fanns kärnvapnen med. Hon skrev att ’Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den väsentliga roll som kärnvapen spelar.’”

Som en del i ansökan om Natomedlemskap har de svenska regeringarna vägrat att underteckna FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och med Natomedlemskapet kan kärnvapen placeras på svensk mark.
RS/Offensiv säger:
• Nej till svenskt Natomedlemskap.
• Varken Putin eller Nato – kamp mot all imperialism.
• Rusta välfärden, inte militären.
• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under arbetarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av krigsindustrin till civil produktion.
• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism. Omedelbar militär nedrustning och kärnvapenförbud. Bygg en massrörelse mot krig, terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.

VIDRIGT KRYPERI FÖR ERDOĞAN

– Det överordnade värdet är Sveriges medlemskap i Nato, sa utrikesminister Tobias Billström (M) i Sveriges Radio Ekots lördagsintervju (den 5 november) och därför ”tar Sveriges regering avstånd” från kurdiska PYD och YPG/YPJ, vars heroiska kamp slog tillbaka IS i Syrien.
Kurderna offras för att regeringen ska ta Sverige in i Nato. Med regeringens ställningstagande har Erdoğan fått en försäkran om svenskt stöd vid en ny turkisk invasion av kurdiska områden i Syrien.
Den nya eftergiften följs av nya krav från Erdoğan. Bara två dagar efter utrikesminister Billströms uttalande reste Erdoğans regim ytterligare krav; ett var att ”Sverige ska att häva alla restriktioner vad gäller vapenimport från Turkiet”. Det kravet ska läsas som att Erdoğan vill att den svenska regeringen köper turkiska drönare.

Ett annat krav var att den svenska regeringen i än högre grad trappar upp förföljelsen av kurdiska organisationer i Sverige. Regeringens kryperi för Erdoğan är vidrigt.
• Nej till Nato – riv upp det svekavtal som den svenska regeringen skrev med den turkiska regimen i juni 2022.
• Stöd den kurdiska kampen för rätt till nationellt självbestämmande.