foto: Sgt Sebastien Frechette, PA Technician / Flickr CC
Ett värdlandsavtal med Nato innebär upptrappad militarisering och krigshets.
Den 25 maj ska regeringen ta beslut om det värdlandsavtal som tecknades med militäralliansen Nato i september 2014. Avtalets syfte sägs vara för att förenkla teknikaliteter i det samarbete man redan har idag, men avtalet är ännu ett närmande till ett Natomedlemsskap och cementerar Sveriges roll som knähund åt USA och andra imperialistiska militärmakter.
Tidpunkten och den snabba processen kring avtalet samt den bristande konsekvensanalysen har kritiserats hårt av olika fredsorganisationer. Den dåvarande Alliansregeringen påbörjade diskussioner om avtalet strax efter riksdagens sommaruppehåll, ett formellt beslut togs utan offentlig diskussion och påskrivning skedde 10 dagar innan det allmänna valet 2014. Hanteringen ger sken av att avtalet endast är tekniskt och okontroversiellt.
Såväl försvarsminister Peter Hultkvist (S) som Carl Bildt (M), som var utrikesminister vid tecknandet av avtalet, slår bort kritiken med att det bara handlar om teknikaliteter, men det är teknikaliteter som helt klart förenklar en framtida anslutning till Nato och hotar Sveriges 200-åriga alliansfrihet.
Det luddigt utformade avtalet kan i praktiken dra in Sverige i krig. Natoländer kan exempelvis fritt få använda svenska flygbaser och placera ut trupper i landet för att utföra attacker. Folkkampanjen mot Nato har noggrant gått igenom avtalet och kommenterar bland annat delen om att en Natoledd militär verksamhet ska få fullt stöd.
”Det här kan få stora följder om en flygbas på svenskt område används för att angripa ett annat land. Flygbasen kan bli angripen, men Nato kan ha omfattande närvaro i Sverige, och det kan gå så långt att allt militärt som tillhör Nato, var som helst i Sverige, angrips.”
Skrämselpropagandan med hot om ryssen och IS som vi ser idag i Sverige är ett steg i att bilda opinion för en anslutning till Nato och kan alltså mycket möjligt bli en självuppfyllande profetia. Dessa eventuella flygbaser kan så klart bli mål för attacker i det krig som Natolandet deltar i.
Geopolitiska intressen i Arktis och den osäkra situationen i Baltikum är möjliga framtida konflikter mellan Nato och Ryssland och Sverige ligger strategiskt bra till. Det är därför ingen slump att Nato är intresserade av att ha med Sverige i sin allians.
Efter det första toppmötet i Nato-Rysslandrådet sägs relationerna mellan USA och Ryssland vara tillbaks på kalla kriget-nivå. Från både ryskt och amerikanskt håll kommer uttalanden om oro för den andra sidans aktiviteter i Östersjön och Baltikum.
Den amerikanska försvarsministern Ash Carter meddelade i februari att USA kommer att öka sin militära närvaro i Europa inom ramen för Natosammarbetet. Under 2017 kommer man att fyrdubbla budgeten och utöka sin brigad med 4 200 soldater och tunga vapen, vilket innebär att det då kommer att finnas 62 000 amerikanska soldater i Europa. I Ryssland sker omfattande truppförstärkningar i det västra miitärdistriktet och enklaven Kaliningrad i Östersjön med stridsflyg, fordon och luftvärn.
Sveriges samarbete med Nato gör oss delaktiga i den militära upprustningen och krigshetsen som imperialismen skapar. USA är och har alltid varit den medlemsstat som tryckt in mest resurser i Nato och därmed också har mest kontroll över alliansen.
Det är USA:s intresse att skaffa sig strategiska positioner för att kontrollera naturresurser och marknader, samt försvaga sina konkurrenter, som har lett till de ”fredsbevarande insatserna” i Afghanistan och Libyen som har kostat 100 000-tals människor livet och lämnade länderna i totalt kaos. I detta kaos finns grogrunden för extremistiska organisationer som IS.
Med ett värdlandsavtal förbinder Sverige sin lojalitet till krigsalliansen och kommer i sann kompisanda knappast att säga nej till Natos förfrågningar i framtiden.
• Nej till Nato och krigshets.
