foto: CWI
DSM (CWI Nigeria) har många gånger uppmanat facken till generalstrejker mot högerpolitiken.
Socialist Party of Nigeria har rätt att registreras. Det beslutade landets högsta domstol den 28 november, efter att domen tidigare hade skjutits upp 19 gånger sedan ansökan lämnades in 2014.
– SPN kan fungera som en samlingspunkt. Idag finns inget parti för arbetare och fattiga, kommenterade Hassan Taiwo Soweto och Abbey Trotsky när jag träffade dem i november. De är ledande medlemmar DSM, Rättvisepartiet Socialisternas systerorganisation i Nigeria och initiativtagare till SPN.
Misstron mot det styrande partiet APC och president Buhari växer. Även det andra maktpartiet, PDP, har begränsad dragningskraft. I ett delstatsval nyligen röstade bara 20 procent. Då var det ändå en av få delstater som faktiskt har betalat lön till sina anställda. I 20 av 36 delstater har löner inte betalats ut på 5-15 månader.
När Muhammadu Buhari valdes för två och ett halvt år sedan var det på löften om stora förbättringar och kamp mot korruptionen. Det var första gången Nigeria fick en ny president genom val.
– De styrande ville försöka med förändringar uppifrån för att undvika revolter underifrån, som i Zimbabwe nu och i Gambia tidigare i år, förklarar Hassan Taiwo Soweto.
Buhari har bland annat gjort stora investeringar i jordbruket, vilket har minskat risimporten med 95 procent. Skolmat i vissa offentliga skolor har införts. Delstaterna har fått extra pengar, dock utan att betala ut de innestående lönerna. Efter dramatiskt fallande exportpriser på olja och global finanskris är utrymmet mycket begränsat för en regim som absolut inte tänker utmana kapitalets makt. 2016 krympte ekonomin i Nigeria, ett land med kanske världens starkaste befolkningsökning. År 2019 väntas befolkningen nå 200 miljoner.
Buharis satsningar har gjorts med lånade pengar. De offentliga skulderna har ökat från 10 miljarder dollar till 15 miljarder de två senaste åren. Av en budget på 6 070 miljarder naira år 2016 (143 miljarder kronor, cirka 15 procent av Sveriges statsbudget) gick 1 360 miljarder naira till att betala skulder. Det är mer än dubbelt så mycket som utgifterna för utbildning och sjukvård landar på tillsammans.
Med de nya lånen kommer skulderna att bli 40 procent av statsbudgeten. Satsningarna inom kapitalismens ramar kommer därför att förvärra krisen.
Ett tecken på detta är att delstaten Kaduna har varslat om att avskeda 22 000 lärare. Detta har fått stöd av Buhari. I delstaten Oyo har lärarnas löner sänkts med 1 000 naira i månaden. Ett annat tecken är att regeringen sagt att de förbereder att höja elpriserna nästa år.
– Den nya regeringen är gammalt vin i nya flaskor. De allra flesta har tappat tron på att det blir en förändring när så lite har hänt, säger Abbey Trotsky.
Buharis kampanj mot korruptionen skapade hopp om en stark ledare som skulle arrestera och straffa de som hade plundrat landet. Men den har visat sig enbart gälla vissa personer från konkurrentpartiet PDP, inte mot korrupta ledare inom Buharis eget APC.
Det är likadant med kriget mot Boko Haram. Deras aktiviteter avtog när den nya regeringen tillträdde, men nu ökar de igen, med bomber, attacker och kidnappningar.
Med krisen har den nationella frågan återkommit med full kraft. Nigeria skapades av den brittiska imperialismen och består av många befolkningsgrupper och språk. De senaste åren har agitationen ökat för ett oberoende Biafra i sydöstra Nigeria. I norra delen av landet hotade en grupp tidigare i år med våld mot personer från folkgruppen Igbo från södra delen, om inte dessa flyttade söderut. Detta ultimatum var en mycket allvarlig varning, även om det inte fullföljts.
DSM och SPN står för rätten till självstyre, men uppmanar idag inte till nya oberoende stater och argumenterar för att arbetare och fattiga inte ska stödja borgerliga självständighetsivrare, utan istället kämpa tillsammans.
Borgerligheten i Nigeria är mycket orolig för sin framtid. I januari spreds ett rykte om att militären på nytt skulle ta över makten. De har styrt landet i mer än hälften av tiden sedan självständigheten 1960. Ryktet var ett försök att testa reaktionerna.
– Den sista veckan i november deklarerade Nigerias centralbank att den värsta lågkonjunkturen är över. Orsaken är egentligen att oljepriset har gått upp, men för regeringen är det ett sätt att skapa ett visst förtroende och en mer optimistisk stämning, säger Abbey Trotsky.
För arbetare och unga kan det samtidigt bli en signal till ökad kamp. Vissa fackförbund har redan varit ute i eller varslat om strejker. Det gäller särskilt inom utbildningssektorn och vården. Universitetslärare strejkade i flera veckor i höstas och andra lärare har varslat om 15 dagars strejk.
De största kampfrågorna är de löner som inte har betalats ut och att minimilönen ska höjas. Den tidigare presidenten Goodluck Jonathan lovade år 2015 höjda minimilöner till 18 000 naira i månaden (426 kronor), men detta har inte fullt ut införts eller betalats ut ens i den offentliga sektorn. Antalet fattiga har ökat kraftigt. Enligt Världsbanken lever 53,5 procent av befolkningen, 98 miljoner människor, på under 1,9 dollar per dag (17 kronor).
Under de första åren på 2000-talet genomfördes flera kraftfulla generalstrejker mot försämringar, främst höjda priser på fotogen och bensin. Dessa är nödvändiga för matlagning och driva de elgeneratorer som behövs för att kompensera det undermåliga elnätet. Men efter den största av dessa strejker, 2012, har de fackliga ledningarna hållit tillbaka kampen eftersom de inte är beredda att på allvar utmana regeringen.
– En registrering av SPN skulle vara ett viktigt led i att samla kampen. I september höll vi ett offentligt symposium i Lagos med över 60 personer inklusive fackliga ledare och aktivister. När de fackliga ledarna en gång lanserade ett politiskt parti tillät de att partiet togs över av korrupta karriärister. Samtidigt som SPN strävar efter att stödja kamp, bygga partiet och ställa upp i val uppmanar de fackledningarna att starta och bygga ett massarbetarparti för alla som vill bekämpa och besegra de rikas partier, berättar Abbey Trotsky och Hassan Taiwo Soweto.
Kamraterna i DSM och SPN bedriver redan ett omfattande kampanjarbete, till exempel till försvar för arbetare som har avskedats. En av dem arbetade på Dangote Cement Plc, ett bolag som ägs av Afrikas rikaste man, Aliko Dangote. Ett annat uppmärksammat fall gäller Omole Ibukun, en ledande studentmedlem som har stängts av från Obafemi Awolowo-universitetet i Ile-Ife, samtidigt som studentkåren utsatts för repression.
DSM är också med i flera lokala kampanjer mot den dåliga elförsörjningen och försöken att ta ut ”galna” räkningar för el när elnätet knappt fungerar.
Även om högsta domstolen har sagt sitt är det formellt valmyndigheten som ska registrera det nya partiet. Ytterligare långbänk kan vänta, men processen har tagit ett viktigt steg.
När väl registreringen sker kommer DSM-kamraterna att använda erfarenheter från tidigare deltagande i val, som medlemmar i National Conscience Party 2003. Då fick DSM-medlemmen Lanre Arogundade 77 000 röster, 9,7 procent, i en valkrets i Lagos, och andra DSM-kamrater fick bra resultat.
– Att SPN registreras erbjuder stora möjligheter att nå ut till och organisera arbetare i hela landet, säger Hassan Taiwo Soweto och Abbey Trotsky. ■
