Non Una Di Meno: Protester mot kvinnomord skakar Italien

av Eva Metz, Socialist Alternative (ISA:s sympatisörer i USA) // Artikel i Offensiv

Den 18 november kulminerade den uppmärksammade, veckolånga sökinsatsen efter den 22-åriga italienska universitetsstudenten Giulia Cecchettin. Hon saknades efter att ha träffat sin före detta pojkvän bara några dagar innan hon skulle ta examen. Hennes lik hittades insvept i svart plast och dumpad vid en sjö med 26 knivhugg.

Våld mot kvinnor var redan ett hett ämne i Italien. Det hade organiserats tysta ljusvakor för att protestera mot femicide, mord på kvinnor och flickor på grund av deras kön, men den här gången gick Cecchettins syster Elena ut med ett upprop med en annorlunda uppmaning: ”För Giulia, håll inte en tyst minut. För Giulia, bränn ner allting.”
Även om den italienska regeringen snabbt klubbade igenom en ny lagstiftning för att utöka skyddet mot kvinnor och lovade att lansera en kampanj i skolorna för att öka medvetenheten om våld mot kvinnor var det inte tillräckligt för att hålla tillbaka de italienska kvinnornas sjudande ilska från att bryta ut på gatorna.
Studenter vid flera universitet organiserade ”minuter av oljud” till minne av Giulia, och hundratusentals protesterade över hela Italien den 25 november, den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor under parollen Non Una Di Meno (inte en enda kvinna till ska gå förlorad).

Antalet mord på kvinnor ökar i Italien och i hela världen. Enligt en rapport från september 2022 från Violence Policy Center ökade antalet kvinnomord med 24 procent i USA mellan 2014 och 2020. En opinionsundersökning från FN med kvinnor från 13 länder visade att 50 procent av kvinnorna rapporterade att antingen de själva eller en kvinna de kände hade upplevt våld sedan starten av covidpandemin, och termen ”skuggpandemi” har använts för att karakterisera den växande epidemin av våld i hemmet.
I en debattartikel pekade Elena Cecchettin på den systematiska karaktären hos mordet på hennes syster och skrev att mördare ”inte är sjuka, de är patriarkatets friska söner”. Italien är känt för en särskilt stark machoattityd, ett arv från Mussolinis fascistiska diktatur och den katolska kyrkans starka kulturella inflytande.

Sexism är dock inte ett isolerat fenomen, utan snarare en väsentlig aspekt av kapitalismen. Femicide är en global kris som avslöjar den djupa sociala sjukdomen kvinnoförtryck under kapitalismen, en kris som är en fråga om liv och död för alldeles för många.
Att stärka och utvidga rörelserna mot könsbaserat våld globalt är absolut nödvändigt. Från Ungern till Sverige, från Bolsonaro till Trump till Le Pen, har den sexistiska, rasistiska, queerfoba och invandrarfientliga högerns frammarsch uppmuntrat hatbrott och våld mot de förtryckta och marginaliserade.
Att stärka och utvidga rörelserna mot könsbaserat våld globalt är absolut nödvändigt. Från Ungern till Sverige, från Bolsonaro till Trump till Le Pen, har den sexistiska, rasistiska, queerfoba och invandrarfientliga högerns frammarsch uppmuntrat hatbrott och våld mot de förtryckta och marginaliserade.

Upphävandet av kvinnors aborträtt i USA ett halvt sekel efter Roe v Wade ledde till upprördhet, vilket understryker att kvinnors rättigheter inte bara kan gå stadigt framåt i ett kapitalistiskt system som är beroende av förtryck.
Plåsterlösningar som accepteras av det politiska etablissemanget kommer aldrig att vara tillräckliga för att åstadkomma en betydande, varaktig förändring. Detta är särskilt tydligt i länder som Italien, vars abortfientliga premiärminister Giorgia Meloni inte ens kan visa upp en tunn fasad av ”Girl Boss-feminism”, eftersom hon leder ett högerextremt parti som bokstavligen kallas ”Italiens bröder”.
För att verkligen få slut på våldet mot kvinnor, en gång för alla, behöver vi en systemförändring – vi måste få slut på kapitalismen. ■