Norge: Strejker och kamp mot löneklyftor

av Trond Sverre Kolltveit, ISA i Norge // Artikel i Offensiv

I Norge kan medlemmar rösta om det föreslagna avtalet som fackledningen har förhandlat fram. Bussförarna var 100 röster ifrån att återuppta den 12 dagar långa strejk som avbrutits när den preliminära överenskommelsen slöts den 1 oktober. Stämningen för en långvarig strejk var stor.

Förarna kräver ett stopp på NHO:s (Næringslivets Hovedorganisasjon, motsvarande Svenskt Näringsliv) sabotage av det avtal som slöts 2007 som innebar att bussförarnas löner skulle upp till industriarbetarnivå. Istället har avståndet ökat, varför många var villiga att kämpa hårt för en mycket större ökning än vad ledningen accepterade.
Även bland dem som röstade ja den här gången finns det en vilja till att åter gå ut i kamp om NHO fortfarande inte håller fast vid avtalet. Bussföraren och förtroendemannen Ørjan Takle säger till Fri Fagbevegelse att han tvivlade på ett ja, men att han skulle ha gått helhjärtat in i en ny strejk om det hade varit resultatet.

Lärarna och sjuksköterskorna har å andra sidan röstat emot det föreslagna avtalet. De kan gå i strejk från och med den 23 november om tvångsmedlingen inte lyckas.
23 läkare strejkade i en vecka, från den 26 oktober, innan de tvingades till en lönekommission. Strejken eskalerade med ytterligare 12 läkare. Regeringen kan anta en obligatorisk lönekommission om det finns en fara för liv och hälsa.
Traditionellt har regeringen ingripit med en obligatorisk lönekommission även om det inte finns någon verklig fara för liv och hälsa. Det innebär att stora grupper inte har verklig rätt att strejka. Trots att strejken skyddar liv och hälsa används denna slags tvångsstyrelse.

Väktarna har snart strejkat i nio veckor, och de är också rädda för att strejken ska sluta i att regeringen genomför tvångsåtgärder. Det hände 2012. Väktarna kräver en fast månadslön. Dagens lönesystem innebär att lönen kan variera mycket från månad till månad. Detta är den längsta väktarstrejken hittills. Det kommer nu att trappas upp med att 2 000 väktare går ut i strejk.

Inom hotell och restaurang har ledningen för Fellesforbundet (norska LO:s största förbund inom privat sektor) inte uttalat någon uppfattning om den överenskommelsen man har slutit, utan sagt att medlemmarna får avgöra. Detta är ovanligt. Om avtalen är dåliga måste ledningen för fackföreningsrörelsen våga använda strejkvapnet.
Kampstämningen måste nu, trots pandemin, användas för att driva tillbaka arbetsgivarsidan. Pandemin har visat att lågavlönade har viktiga jobb. Detta innebär också att lönekampen har stort stöd bland befolkningen. Över 80 procent stödde bussarbetarnas strejk. Ändå vill NHO, borgarklassen och regeringen öka klyftorna ännu mer. De vill sänka skatterna för de rikaste medan de försöker hålla ner lönerna.
Nu behöver vi en kämpande fackföreningsrörelse och en ledning som inte ställer sig i vägen för kampen.