Norra Järva Stadsdelsråd: 34 punkter för social upprustning

av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

Sommarens uppblossade gängkrig har utlöst en kriminalpolitisk kapprustning där högeroppositionen har satt hård press på regeringen att ytterligare skärpa det repressiva 34-punktsprogram som presenterades redan förra hösten. Ytterst lite eller inget görs heller av vare sig staten eller kommunerna för att tackla kriminalitetens sociala orsaker.

Som ett underlag för de strider vi därför ser framför oss har årsmötet för Norra Järva Stadsdelsråd skissat på ett alternativt 34-punktsprogram för social upprustning.
Från M, KD och SD kastas det ena rättsvidriga och rasistiskt motiverade förslaget efter det andra fram, samtidigt som regeringen duckar: utvisning av icke dömda gängmedlemmar, fängelser utomlands, avlyssning av icke brottsmisstänkta, provokativa visitationszoner osv.
Samtidigt skramlar Stefan Löfvens ord om en “sjujäkla välfärdsbudget” som en tom tunna. Att januaripartierna lägger över 30 miljarder kronor på skattesänkningar, samtidigt som de generella statsbidragen till kommuner och regioner minskar med 4,5 miljarder då de tillfälliga statsbidragen från 2020 faller bort, kritiseras av Lärarförbundet som “ett välfärdshån”. Återstår att se om V kan få med sig högeroppositionen på att omdirigera budgetens nio miljarder i sänkta arbetsgivaravgifter för unga till välfärden. 

Tafatta försök görs samtidigt var för sig från S och V i Stockholm att kritisera den blågröna allians som styr i Stockholm för “den lägsta uppräkningen av skolbudgeten någonsin”.
De S-märkta oppositionsborgarråden Karin Wanngård, Emilia Bjuggren, Jan Valeskog och Kadir Kasirga efterlyser ett “krispaket mot gängrekryteringen”. Men de konkreta förslagen är få, förutom lite mer pengar på marginalen till skolan och “jobbpolitiken”, en avhopparlinje dit man kan ringa anonymt, återanställning av några avpolleterade chefer i socialtjänsten, stärkt arbete mot droger och särskilda insatsteam till familjer med unga som har kriminella tendenser.
Vänsterpartisterna Clara Lindblom och Rashid Mohammed säger i Dagens Arena att deras parti inte tror “att bara fritidsgårdar eller fältassistenter kommer att lösa problemen med gängvåldet på Järva”, men att det inte räcker “att lägga över hela ansvaret på regeringen och polisen och sedan raljera över fritidsgårdarnas betydelse för tryggheten i förorterna”. De föreslår därför att Stockholms stad borde aktivera stadens krisledningsnämnd och tillföra ytterligare 50 miljoner kronor till stadsdelarna runt Järva för att stärka socialtjänstens samverkan med polisen, tillföra resurser till avhopparverksamheten och förstärka krisstödet till anhöriga, boende och medarbetare i stadsdelarna.

Men litet mer pengar till skolan och sociala insatser räcker inte långt när den utveckling vi nu ser är konsekvenserna av en systematiskt krackelerad och sönderprivatiserad välfärd.
Få politiker har reagerat på larmet från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om ”hur extremt olika elevers möjligheter är att få möta utbildade och behöriga lärare – från nära nog samtliga lärare på skolor i områden med stark socioekonomisk status, till mindre än varannan lärare vid skolor i socialt mer utsatta områden och i många glesbygdskommuner”, samt att lärare också har påtalat hur trångboddhet och andrahandsboenden är en starkt negativ faktor i barnens skolgång.
Att Skolverket har böjt sig för Kammarrättens beslut att det nu är aktiebolagslagen som ska gälla framför alla andra lagar i skolan är en absurd spegelbild av skolans kommersialisering.
Tystnaden är också kompakt om den slutrapport från den så kallade Jämlikhetskommissionen, som slår fast att Sverige idag är det land i OECD där klyftorna ökat mest de senaste decennierna.

Gängkrigen och det repressiva högerdrev gentemot socioekonomiskt utsatta förorter som detta skapat kan i bästa fall tjäna som de piskrapp av reaktion som kan väcka en motrörelse underifrån. På det årsmöte som Norra Järva Stadsdelsråd höll den 20 september, bara två veckor efter stormötet mot våld med 300 deltagare, antogs i alla fall en lista på 34 förslag i ett försök att utveckla det centrala budskapet “Ned med vapnen, rusta upp förorterna”, där till exempel upprörda mammor förklarade att “inga barn föds kriminella”.
Årsmötet var klart oroat av både de fruktansvärda skjutningarna och av talet från Stockholmsområdets nya polischef Mats Löfving om att införa visitationszoner i områden där barn i kriminella klaner “ända från födseln har en kriminell ambition”. Lika oroande är den stora uppmärksamhet som polisinspektören Fredrik Kärrholms har fått för sina teser om att invandrartäta stadsdelar dras med en “gangsterkultur” med “brist på svensk moral” som bara kan besvaras med mycket långa inlåsningar. Det är argument som rakt av skulle kunnat vara klippta ur SD:s rasistiska kampanjblad.

Gentemot detta svarade stadsdelsrådet att: “Visst finns det oroande tecken på ett missriktat förhärligande av en kriminell livsstil bland unga olycksbröder”. Destruktiva manlighetsnormer kan ta sig många uttryck.
“Men det är i ett klassamhälle där välfärden rivs ner och hoppet om en trygg framtid sviks som kriminaliteten tar fart. Det är självklart polisens uppgift att gripa och lagföra mördare och grovt kriminella. Men…fokus måste ligga på att ge socialt stöd till de barn som riskerar att dras in i kriminalitet, skapa nytt hopp om vägar till en bättre framtid och ge en andra chans till de många unga killar som skolan har misslyckats med och en rejäl satsning på avhopparverksamhet för redan kriminella.”

En stor del av Norra Järva Stadsdelsråds årsmöte handlade om att under sju rubriker lista förslag på ett helt annat sorts socialt fokuserat 34-punktsprogram än det ensidigt repressiva som har lagts fram av regeringen. För att att driva igenom detta krävs en mäktig rörelse för fundamentala samhällsförändringar, som till syvende och sidst kräver en demokratisk och socialistisk samhällsomvälvning. Flera av förslagen kräver drastiska systemskiften på riksnivå, andra kan i vissa fall drivas till seger på kommunal nivå, som Husbys långa kamphistoria har gett flera exempel på. Klart uppmuntrande är de många positiva reaktionerna på sociala medier efter Nyhetsbyrån Järvas publicering.

1. Likvärdig skola, förskola och meningsfull fritid följs av krav på att alla barn ska vara behöriga till gymnasiestudier samt att alla lärare i utsatta områden ska vara behöriga. Vidare krävs fler elevassistenter och språkstödjare, läxhjälp till alla som behöver det, ökat stöd till elever med särskilda behov, föräldraråd och elevråd i alla skolor, sommarskolor och kolloverksamhet, stöd till skolresor, studievägledning och meningsfulla sommarjobb, barnomsorg och fritidsgårdar även för barn till föräldrar som måste jobba på kvällarna. Alla ungdomar ska garanteras utbildning och vägar till meningsfulla jobb, en andra chans ska alltid finnas för dem som skolan har missat. Allt detta utmynnar i krav på att friskolesystemet skrotas och att “alla skolor och förskolor ska vara statliga, integrerade, bra och kompenserande, utan vinstintressen”.
2. Förstärkta sociala och förebyggande åtgärder mot kriminalitet följs av krav på fler fältassistenter, medborgarvärdar, sociala insatsgrupper och psykiatriska insatser till barn, unga och familjer med problem. Andra är närpoliser med social spetskompetens i nära samarbete med lokalsamhället, avhopparverksamheter till alla som vill lämna kriminaliteten, stöd till drogavvänjning och kamp mot alla former av rasism, diskriminering och sexuellt förtryck.
3. Riktiga jobb, där arbetsmarknaden öppnas för Järvas unga och arbetslösa måste innebära att de unga som skolan missat måste erbjudas en andra chans med vägar som till exempel leder till nya bygg- och välfärdsjobb. Ett mycket lokalt krav är ekologiska stadsodlingar på Hästa gård och Järvafältets jordbruksmark för lokala marknader och egna kök i skolor och boenden.
4. Stärk tryggheten med stöd till lokalsamhällets sociala liv utgår från att “alla barn är våra barn” och listar vikten av gratis mötesplatser och fler kvarters-, fritids-, ungdomsgårdar, där fler vuxna kan stödja barns och ungas sociala utveckling. Ökat stöd måste ges till föreningar för idrott, kultur, natur, lokala hyresgästföreningar osv. Inte minst krävs att de avvecklade gårdslokalerna ges tillbaka till hyresgästerna och att stöd ges till familjedagar som stärker den sociala samvaron mellan grannarna. Ett annat specifikt Järvakrav lyder “bevara det gröna Järvafältet för naturupplevelser, odlingar och friluftslivet, bygg begravningsplatsen på annan plats och behåll Järva DiscGolfpark”. Vidare föreslås boenderåd i varje stadsdel.
5. Stopp för marknadshyror och bra bostäder för alla med blandat boende i hela staden och regionen följs av krav på underhåll och renoveringar med grön teknik, utan hyreshöjningar. Centrala krav lyfts på att lagstifta mot bostadsspekulationen med en Lex Hembla och att återkommunalisera privatiserade bostäder i miljonprogrammet. Bostadsbristen och bostadssegregationen måste brytas genom att bygga hyresrätter på till exempel Bromma flygfält och i rika kranskommuner som Danderyd, Täby, Lidingö och Nacka. En aktuell ödesfråga gäller kampen för att stoppa marknadshyror med en ny social bostadspolitik, där bostaden är en social rättighet och inte en handelsvara. Därför måste också den orättvisa beskattningen av hyresrätter jämfört med villor och bostadsrätter avskaffas och alla garanteras en rätt till bra hyresbostäder till lägre hyror. Allmännyttiga bostadsbolag utan vinstkrav sköts bäst av lokala bostadsråd av hyresgäster i varje stadsdel.
6. Förtäta inte Husby och Järva in absurdum är lokala krav som säger ja till förslagen att bygga längs Hanstavägen, men nej till en extrem förtätning av det redan extremt tätt bebyggda Husby Centrum, där förslagen är illa planerade utan gårdar, samlingslokaler, tillräckligt avstånd mellan husen och en god utemiljö. Vi säger nej till en extrem förtätning av Husby med 70 procent bostadsrätter och förklarar att vi istället behöver blandat boende i hela regionen, där bostadsbristen och trångboddheten byggs bort med bra hyresrätter som vi har råd med. Vidare kräver vi stopp för ombyggnaden av huset där moskén ligger. Att riva och bygga om Islamiska kulturcentrets så viktiga lokal (mosken) för ortens sociala liv och trygghet utan att i förväg erbjuda var den ska kunna evakueras eller få en ny likvärdig placering är oacceptabelt. Att genomföra en sådan förtätning utan en verklig dialog med de boende är respektlöst. Vidare krävs paviljonger i närområdet när Husbygårdsskolan byggs om.
7. Utvecklingen mot allt större klyftor i ett segregerat och klimathotat samhälle måste brytas. För att återupprätta hoppet om en trygg och god framtid behövs en massiv och segerrik kamp för en grön, jämlik och solidarisk omställning av samhället som systematiskt bryter segregationen, avskaffar klassklyftor och banar väg för ett både socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Klimatfrågan måste tas på allvar med en grön omställning där det till exempel byggs och renoveras för nollutsläpp, stadsodlingar utvecklas och det satsas på en avgiftsfri och utbyggd kollektivtrafik istället för motorvägstunnlar i Stockholm och andra stora städer.