Aldrig tidigare har hotet mot det nuvarande hyressättningssystemet varit så allvarligt som idag. Detta under en socialdemokratisk regering som gjorde nej till marknadshyra till en huvudfråga i valet. Hyresgästföreningen har nu ett stort ansvar att på allvar ta kampen för att försvara föreningens 540 000 medlemmar, landets tre miljoner hyresgäster och morgondagens hyresgäster.
Idag förhandlas hyrorna mellan fastighetsägarna och hyresgästerna, där Hyresgästföreningen kämpar för att hålla nere hyrorna samt ge trygghet och inflytande åt hyresgästerna. Det är detta system som överenskommelsen nu siktar på att rasera, med förödande sociala konsekvenser som följd.
När det kommer till frågan att hantera de sociala konsekvenserna av marknadshyror tiger de ansvariga partierna.
Hyresgästerna är redan den grupp som är mest trångbodd av alla och betalar störst andel av sin inkomst till sitt boende. Med marknadshyra kommer det att förvärras.
Med anledning av det så kallade januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna är nu hotet mot hyressättningssystemet med marknadshyra inte längre en isolerad fråga, utan en del av ett större systemskifte, den mest omfattande kontrarevolutionen sedan 1990-talet.
Hyresgästföreningen bör nu omgående agera och söka allians med fackföreningsrörelsen och alla de som är beredda på att försvara tidigare reformer. Bara en utåtriktad rörelse med massdemonstrationer och strejker kan tvinga regeringen och dess stödpartier på reträtt i dessa avgörande frågor.
Byggnadsarbetarförbundet borde vara en självklar allierad med Hyresgästföreningen i dessa frågor och skriver i ett pressmeddelande att uppgörelsen är ett slag i ansiktet på Sveriges löntagare och fackföreningsrörelse, och att förbundet inte kommer att sitta still i båten.
”Är tre miljoner människors trygghet till salu för regeringsmakten, Löfven?”, frågade sig Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder på Expressen Debatt, och konstaterade sedan att:
”Friare hyressättning skulle leda till höjda hyror runt om i landet. Bostadsbristen är ett viktigt område som förtjänar sin plats högt på den politiska agendan, men fri hyressättning är inte vägen framåt.”
I ett pressmeddelande från Hyresgästföreningen menar hon vidare att: ”Inga förslag leder till ett ökat bostadsbyggande. Jag är så besviken på Stefan Löfven. Sverige behöver riktig bostadspolitik som ger alla ett tryggt hem, inte högre hyror och fler altaner.”
Idag är det bostadsbrist i 243 av Sveriges 290 kommuner, enligt siffror från Boverket. Marknadshyror kommer inte att lösa bostadskrisen, utan förvärra den.
Vad effekterna skulle bli med marknadshyror togs fram i en rapport som Ramboll gjorde i anslutning till valet på uppdrag av Hyresgästföreningen. Den avslöjade att hyran går upp med mellan 25 och 50 procent beroende på var i landet du bor. Marknadshyror skulle ge höjda hyror såväl i storstad som på landsbygd, i innerstad och ytterområde – alla skulle drabbas.
Marknadshyror skapar inte fler bostäder, däremot fördjupar de klyftorna i samhället. De som har höga inkomster och förmögenheter tillåts betala sig förbi den som inte har de ekonomiska förutsättningarna.
Höjda hyror förstärker också skillnaden gentemot villaägare och bostadsrättsinnehavare som redan subventioneras med rot- och ränteavdrag. Med januariavtalet drar det ägda boendet iväg än mer. Det är en politik för de rika.
Det finns inte stöd för marknadshyror hos något partis väljare.Redan idag har en majoritet av hushållen i hyresrätter inte råd med en genomsnittlig hyresrätt i nyproduktion på 60 kvm, enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).
Enligt en undersökning från Novus anser tre av fyra att hyrorna för nybyggda hyresrätter redan är för dyra.
70 procent av S-väljarna säger nej till politisk inblandning i arbetsrätten, samtidigt som det finns ett kraftigt motstånd mot friare hyressättning i samma grupp. Bland de rödgröna väljarna är 87 procent emot friare hyressättning.
Förutsättningarna för en massiv proteströrelse för hyresrätten och arbetsrätten finns i opinionen, som nu behöver organiseras underifrån. En sådan rörelse måste välkomna alla missnöjda socialdemokrater och vänsterpartister som känner sig svikna. De bär inte ansvaret för ledningens svek.
För att stoppa utvecklingen måste nu folk- och arbetarrörelsen göra varje bostadsområde och arbetsplats till ett slagfält mot marknadshyror, attacker på arbetsrätten och välfärden.
För att förbereda rörelsen inför demonstrationer och strejker bör massmöten organiseras.
Om maximal uppslutning ska nås bör februari och mars användas för att organisera opinionen underifrån i bostadsområden och på arbetsplatser för att planera massmöten och lägga grunden för en massiv rörelse för rättvisa.